Monoplegi: vad det är, orsaker, symtom och behandling

Inom medicinsk terminologi avser monoplegi (även kallad monopares) en förlamning som drabbar en enda lem, muskel eller muskelgrupp – oftast en arm. Det är en ovanlig form av cerebral pares som kan ha många olika orsaker. Eftersom behandlingsmetoderna varierar kraftigt är en korrekt bedömning av grundorsaken avgörande för en effektiv vård. En monoplegi orsakad av en abscess behandlas exempelvis helt annorlunda än en orsakad av multipel skleros.

Orsaker

Den vanligaste orsaken till monoplegi är cerebral pares, det vill säga en onormal utveckling i en eller flera delar av hjärnan som påverkar motoriken och rörelseförmågan. Monoplegi kan också bero på en abscess eller tumör samt på trombos. Andra orsaker inkluderar skador (både neonatala skador och idrottsrelaterade skador senare i livet), stroke, nervtrauma, nedsatt nervfunktion, nervinflammation och multipel skleros.

Symtom

Typiska symtom på monoplegi är stelhet i en muskelgrupp eller lem samt svårigheter med att lyfta, dra och utföra andra grundläggande rörelser. Tecken på funktionell svaghet kan vara:

• Kokontraktion – när läkaren kan isolera den drabbade muskeln eller muskelgruppen genom att känna efter med händerna.
• Armfallstestet – där en förlamad arm släpps över patientens ansikte för att se om patienten skyddar sig mot fallet.
• Pseudovaxartad stelhet – när patienten inte själv kan ändra position på den drabbade lemmen.

Diagnostiska undersökningar

Monoplegi kopplad till cerebral pares eller andra orsaker, såsom multipel skleros, kräver ofta månader eller till och med år av diagnostiska tester och noggrann uppföljning. För att upptäcka avvikelser i hjärnan eller lesioner som yttrar sig som monoplegi används bland annat:

• Elektroencefalografi (EEG)
• Analys av cerebrospinalvätska (ryggmärgsvätska)
• Evoquerade potentialer
• Datortomografi (CT)
• Magnetresonanstomografi (MRI)
• Elektrofores

Därtill genomförs neuropsykologiska tester för att utesluta eventuella samtidiga hjärnsjukdomar.

Behandling

Huvudmålet med behandlingen är att minska och lindra alla neurologiska funktionsnedsättningar så att patienten återfår full funktion i den drabbade lemmen. När diagnosen monoplegi har ställts genomförs en komplett neurologisk utredning för att utesluta underliggande tillstånd, exempelvis en hjärntumör, som kan ligga bakom symtomen.

En arbetsterapeut tar fram realistiska och uppnåeliga mål för patienten, ofta i form av ett träningsprogram med styrke- och belastningsövningar för den drabbade lemmen. Syftet med övningarna är att uppmuntra patienten att aktivt använda lemmen och gradvis återuppbygga muskelstyrkan och rörelseförmågan.

Viktigt att tänka på

Monoplegi kan drabba både barn och vuxna. Hos barn förväxlas tillståndet tyvärr ofta med hemiplegi, vilket är en förlamning av en hel kroppssida. En korrekt diagnos är därför extra viktig för att barnet ska få rätt behandling och bästa möjliga prognos.