Handens funktion är avgörande för vardagsaktiviteter, arbetsuppgifter och fritidsintressen. Tummen har två leder: metakarpofalangealleden (MCP) och interfalangealleden (IP). Varje övrigt finger har tre leder: metakarpofalangealleden, proximala interfalangealleden (PIP) och distala interfalangealleden (DIP). Fingerlederna drivs av muskler som är fästa vid benen via senor.
Tumlederna ger en rörlighet som är viktig för hela handens och armens funktion. Tummen gör det möjligt att nypa i flera olika positioner. Spetsgrepp beskriver förmågan att greppa ett föremål mellan tumspetsen och en annan fingertopp, oftast pekfingret. Detta gör det möjligt att skriva, klä på sig, plocka upp föremål och använda handen som stöd för den andra handen, till exempel när man håller papper medan man klipper med sax.
Tummen kan också utföra ett lateralt grepp, vilket innebär att man håller ett föremål mellan tummen och handens sida. Detta grepp krävs för att hålla och vrida en nyckel och kallas därför även nyckelgrepp.
Metakarpofalangeallederna (MCP), ofta kallade de stora knogarna, ligger mellan handen och basen av varje finger. Dessa leder böjs och sträcks, vilket gör det möjligt att hålla en bok vid ryggen, dricka ur en kaffekopp och bära en tallrik. MCP-lederna samarbetar dessutom med de övriga fingerlederna för att kunna knyta näven ordentligt.
Varje finger består av en proximal (PIP) och en distal interfalangealled (DIP). Dessa leder gör det möjligt för fingrarna att böjas och sträckas. Interfalangeallederna används för att greppa och hålla fast vid föremål, till exempel handtaget på en resväska.
Intrikata handrörelser som att spela piano, dreja keramik, skriva för hand eller arbeta vid tangentbordet kräver dessutom att MCP-, PIP- och DIP-lederna arbetar tillsammans på ett koordinerat sätt.
En skada på någon av tum- eller fingerlederna kan orsaka betydande funktionsnedsättning, och specialiserad medicinsk vård kan då behövas. På grund av handens komplexa anatomi får ortopediska kirurger ofta kompletterande utbildning för att utveckla de färdigheter som krävs för handkirurgi. Även vissa fysioterapeuter och arbetsterapeuter väljer att specialisera sig inom behandling av skador i överextremiteterna genom att bli certifierade handterapeuter (CHT).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online