Mänskliga organ, som mjälten, magen och njurarna, består av olika typer av vävnad och kan delas in i strukturella och funktionella enheter som utför specifika uppgifter. Organen ingår i kroppens stora organsystem, vilka inte utvecklas i samma takt.
Tolv organsystem bygger upp en normalt fungerande människokropp: cirkulationssystemet, matsmältningssystemet, det endokrina systemet, immunförsvaret, huden, det lymfatiska systemet, muskel-, nerv-, reproduktions-, skelett-, urin-/osmoregleringssystemet samt andningsorganen. Även om alla organsystem arbetar tillsammans utför varje system och varje organ sina egna specifika funktioner i kroppen.
Vissa mänskliga organ, bland annat hjärtat, lungorna och levern, kallas "livsviktiga", vilket innebär att de är nödvändiga för överlevnad. Även om dessa organ fortsätter att växa i storlek är de flesta fullt funktionsdugliga redan vid födseln.
Under den tidiga embryonala utvecklingen bildas organsystem efter behov. Hjärnan och ryggmärgen, som krävs för att styra och samordna övriga stora organsystems funktioner, är de första att formas. I slutet av tredje graviditetsveckan är embryot cirka två millimeter långt, och blodkärl samt matkanal har börjat anläggas. Vid slutet av fjärde veckan har alla stora organ påbörjat sin utveckling, och hjärtat slår för första gången.
Runt slutet av åttonde veckan inleds fosterstadiet, då alla grundläggande organsystem som finns hos en vuxen människa är etablerade – om än inte alla fullt fungerande – och igenkännbara. Runt graviditetsvecka 11 eller 12 blir de yttre könsorganen synliga.
Under fosterstadiet växer de stora organen betydligt, och kroppsvikten ökar hela 600 gånger. Av de livsviktiga organen är lungorna minst utvecklade vid födseln. En stor del av lungornas utveckling efter födseln handlar om bildandet av alveoler (luftsäckar), eftersom antalet alveoler och alveolära gångar fortsätter att öka.
Under spädbarnsåren och den tidiga barndomen fortsätter lungorna att mogna, medan hjärnan växer snabbt i takt med att neurala kopplingar bildas och omorganiseras. Spädbarnsåret är den period av snabbast tillväxt hos en människa efter födseln.
Kroppens proportioner förändras när nyföddens "tungtoppiga" kroppsbyggnad utvecklas till en mer effektiv hållning som gynnar balanserat stående, i takt med att övriga organsystem, armar, ben och bål hinner ifatt hjärnan och skallen. Tillväxttakten avtar under barndomen, men hjärnan fortsätter att vara kroppens snabbast växande organ och når 90 procent av sin vuxenvikt redan vid sex års ålder, jämfört med 70 procent tidigare.
Från tonåren till full vuxen ålder visar båda könen förbättrad finmotorik som ett resultat av centrala nervsystemets fortsatta utveckling. De stora inre organen ökar i proportion till tillväxten av skelett- och muskelsystemet, där pojkar normalt uppvisar betydande tillväxt fram till 18 års ålder.
Under tonåren sker den största relativa organstillväxten i reproduktionssystemet, eftersom hormonella förändringar leder till tydliga skillnader mellan könen. När tonåren tar slut är organens tillväxt fullbordad, och kroppen har nått sin vuxna form.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online