Höftledsluxation – definition, orsaker, symtom och behandling

Vad är en höftledsluxation?

En höftledsluxation uppstår när lårbenets huvud – den kulaformade delen av höftleden – glider ur bäckenets ledskål. Tillståndet är mycket smärtsamt och gör att benet blir i princip orörligt tills leden har återställts.

Typer

Höftledsluxationer delas in i två huvudtyper beroende på riktningen som lårbenhuvudet förflyttas i:

• Främre (anterior) luxation – lårbenhuvudet glider ur ledskålen framåt.
• Bakre (posterior) luxation – lårbenhuvudet glider ur ledskålen bakåt.

Enligt American Academy of Orthopaedic Surgeons (AAOS) står bakre luxationer för cirka 90 procent av alla fall, oftast som följd av kraftiga stötar mot knä eller höft med benet böjt.

Orsaker

Det krävs betydande kraft för att åstadkomma en höftledsluxation, eftersom höftleden är en mycket stabil och djup led. Vanliga orsaker är:

• Trafikolyckor, särskilt vid kollisioner där knät slås mot instrumentbrädan
• Fall från höjd eller hårda fall
• Arbetsplatsolyckor inom industrin
• Idrottsolyckor, exempelvis vid kontaktsporter som fotboll, rugby och skidåkning

Människor med medfödda ledavvikelser eller tidigare höftoperationer kan dock luxera höften redan vid mindre kraftpåverkan.

Symtom

Utöver intensiv smärta kan en höftledsluxation ge upphov till flera andra symtom:

• Domningar i benet – om nerver utsätts för tryck eller skadas, exempelvis ischiasnerven vid bakre luxation
• Förändrad utseende på höften – leden kan se förvriden eller deformerad ut
• Förkortat ben – benet på den drabbade sidan kan verka kortare och ofta vridet inåt eller utåt
• Nedsatt rörlighet – det går inte att belasta eller röra benet normalt

Diagnos

En höftledsluxation är ofta tydligt synlig vid en visuell undersökning, eftersom benets onormala position och hållning avslöjar skadan. För att bekräfta diagnosen och bedöma om det finns ytterligare skador på skelettet används enligt AAOS vanligen:

• Röntgenundersökning
• Datortomografi (CT)

Bildundersökningen är viktig eftersom höftluxationer ofta förekommer tillsammans med benbrott, exempelvis i bakkanten av ledskålen eller i lårbenhuvudet.

Behandling

Enligt Aurora Health Care är den primära behandlingen att återställa leden, så kallad reposition, genom att manuellt eller kirurgiskt flytta tillbaka lårbenhuvudet i ledskålen. Ingreppet bör ske så snart som möjligt efter skadan för att minska risken för långvariga komplikationer.

Repositionen utförs vanligtvis i lokalbedövning eller narkos, ofta med muskelavslappnande läkemedel. Om det finns samtidiga benbrott eller om sluten reposition inte lyckas, kan öppen kirurgi bli nödvändig.

Efter behandlingen

Efter att leden återställts rekommenderas ofta en period av avlastning, ibland med hjälp av kryckor, följt av sjukgymnastik för att återfå styrka och rörlighet i höften. Möjliga komplikationer som läkaren övervakar är bland annat nerkompression av nerver, skada på brosken samt nedsatt blodcirkulation i lårbenhuvudet (avaskulär nekros).