Sjukgymnastik vid tendinit i bakre skenbenssenan – behandling steg för steg

Tendinit i bakre skenbenssenan (posterior tibial tendonitis) är en relativt vanlig överbelastningsskada, särskilt hos mycket aktiva personer och idrottare. Med ett individuellt anpassat sjukgymnastiskt behandlingsprogram kan skadan läka effektivt, och beroende på hur allvarligt tillståndet är återfår de flesta patienter full rörlighet (ROM) och styrka i benet efter avslutad terapi.

Initial behandling

Tidigt i behandlingsförloppet introducerar många sjukgymnaster passiv stretching för att minska inflammationen kring senan. Enligt iTendonitis.com inleds de flesta behandlingar med vila genom immobilisering av den drabbade fotleden och underbenet. Eftersom senan löper längs baksidan av vadmusklerna och ner till fotleden kan patienten behöva bära en skyddande gångboot för att förhindra ytterligare skada orsakad av överdriven rörlighet i leden.

Övningar som stående vadstretch och sittande stretch med handduk är vanliga startpunkter i terapin för patienter med detta besvär. Syftet är att successivt öka flexibiliteten utan att belasta den inflammerade senan för hårt.

Vidare behandling med träning

Några veckor efter behandlingens start kan många patienter börja introducera belastnings- och motståndsövningar i behandlingsplanen. Enligt University of Michigan Health System är balans- och räckviddsövningar avgörande för den långsiktiga läkningsprocessen, eftersom fotleden spelar en central roll för kroppens balans i vardagen.

Övningarna kan utföras på trappsteg, minitrampoliner och balansplattor för att främja ökad rörlighet och styrka i de finmotoriska muskelgrupperna runt leden. Direkt efter träningen och fortsatt passiv stretching får patienterna vanligtvis värme- och kylbehandling i syfte att minimera ytterligare inflammation och smärta i det drabbade området.

Utskrivning och hemträning

I samband med utskrivning från terapin bör de flesta patienter ha återfått full rörlighet i fotleden och kunna återgå till sina normala aktiviteter. För mycket aktiva patienter, exempelvis idrottare, kan det krävas att de klarar ett fysiskt funktionsprov som administreras av sjukgymnasten innan de godkänns att återgå till idrottlig aktivitet.

Sjukgymnasten ordinerar dessutom oftast ett hemträningsprogram till patienten. Programmet syftar till att bibehålla den rörlighet och styrka som byggts upp under terapin samt att minimera risken för åter skada i framtiden. Regelbunden fortsatt träning hemma är därför en viktig del av en varaktig återhämtning.