Smärta på baksidan av knät, alltså i knävecket, är mindre vanligt än smärta på framsidan eller insidan av knät. Det finns dock flera möjliga orsaker som kan ligga bakom besvären – allt från muskel- och seneskador till cystor, nervinklämning och ledslitage. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna.
Skador på muskulaturen på baksidan av låret (hamstrings) eller på senorna till vadmuskeln (gastrocnemius) eller musculus popliteus kan orsaka smärta i knävecket. Även skador på ligament i området eller på menisken – broskskivan som fungerar som stötdämpare i knäleden – kan ge smärta på baksidan av knät. Sådana skador uppstår ofta vid idrott med plötsliga accelerationer, stopp eller vridrörelser.
Om den stora pulsådern på baksidan av knät, arteria poplitea, kläms fast i knävecket kan det utlösa smärta. Tillståndet, som kallas poplitealt inklämningssyndrom, är ovanligt men ses ibland hos yngre aktiva idrottare och kan förvärras vid ansträngning.
Inklämda nerver på baksidan av knät är en annan möjlig orsak. De nerver som oftast drabbas är nervus peroneus communis och nervus tibialis. Utöver smärta kan nervinklämning ge domningar, stickningar eller svaghet i underbenet och foten.
En mycket vanlig orsak till smärta i knävecket är en Bakers cysta, även kallad poplitealcysta. Det är en vätskefylld svullnad på baksidan av knät som oftast beror på ett annat underliggande knäproblem, till exempel meniskskada eller artros. Cystan kan kännas som en spänd bula och ge tryckkänsla eller strålande besvär ned i underbenet. Tumörer i området kan också orsaka smärta, även om de är sällsynta.
Artros, en degenerativ ledsjukdom där brosken i leden successivt bryts ner, kan ge smärta på baksidan av knät. Smärta kan även bero på arthrofibros efter knäoperation, det vill säga onormal bildning av ärrvävnad efter kirurgi, eller på bioabsorberbara skruvar och tackor som placerats i knät i samband med operation för att fästa mjukdelar mot benet.
Kontakta vården om smärtan är kraftig, inte går över inom några veckor, eller om du samtidigt har svullnad, rodnad, feber, domningar, nedsatt kraft i benet eller tecken på sämre blodcirkulation. En läkare kan genom undersökning och eventuellt ultraljud eller magnetkameraundersökning ta reda på vad som orsakar besvären och föreslå rätt behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online