De flesta känner någon som är ovanligt flexibel – personen som kan böja tummen bakåt mot handryggen, lägga axeln bakom huvudet eller vira benet runt nacken. Läkare har ett test för att avgöra när en person kan röra sig lite längre än lederna egentligen är konstruerade för. Det tillstånd de testar för kallas överrörlighet.
Överrörlighet innebär att en led kan röra sig bortom sitt normala rörelseomfång. Det är vanligt hos barn, minskar med åldern och orsakar oftast varken smärta eller andra besvär, enligt Mayo Clinic.
Även om överrörlighet sällan orsakar problem kan det göra det för vissa. Tillståndet kan leda till kroniskt ömma leder samt en ökad risk för luxationer och stukningar, enligt Mayo Clinic.
Personer som har både ledvärk och överrörlighet bör kontakta sin läkare för att utreda hur uttalad avvikelsen är och om någon behandling behövs. Läkaren använder ofta Beightontestet för att avgöra om patienten har benign hypermobilitetssyndrom. Testet går ut på att mäta ledernas förmåga att böjas förbi den raka sträckningen (hyperextension). En person som exempelvis kan böja lillfingret bakåt till en 90-gradersvinkel bedöms ha en överrörlig led i det fingret.
Beightontestet omfattar nio leder. För varje led som visar sig ovanligt flexibel får patienten en poäng. En poäng på fyra eller högre, i kombination med kronisk smärta i minst fyra leder, tyder på benign hypermobilitetssyndrom, enligt Mayo Clinic.
Läkare rekommenderar ofta fysioterapi för personer som får besvär av hyperextension. Behandlingen lär patienten att förebygga översträckning i vardagliga aktiviteter. Läkaren kan också råda till att undvika eller anpassa vissa aktiviteter för att lindra smärtan, enligt Mayo Clinic.
Hyperextension är sällan allvarligt, men personer som är ovanligt flexibla och samtidigt har ledvärk bör uppsöka läkare. Kombinationen kan nämligen vara ett symtom på Marfans syndrom, en ovanlig men allvarlig sjukdom i kroppens bindväv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online