Knäsmärta till följd av artros är en av de vanligaste ledåkommorna och orsakas av degenerativa förändringar inne i knäleden. Den absolut vanligaste orsaken är artros (osteoartrit), en progressiv ledsjukdom där brosket i leden gradvis bryts ned över tid.
Smärtan vid knäartros uppstår typiskt när den ledbrosk som täcker benändarna i knäleden börjar erodera. Brosket fungerar som ett stötdämpande och glidande skikt mellan benen. Allteftersom detta skikelager försämras blir smärta, stelhet och nedsatt rörlighet i knät alltmer uttalade.
Knäsmärtan vid artros börjar oftast som en dov, molande värk som gradvis ökar i intensitet allteftersom sjukdomsprocessen fortskrider. Många beskriver också morgonstelhet och stelhet efter perioder av stillasittande. I svåra fall börjar även benytan under det skadade brosskiktet fransas upp, vilket ytterligare förvärrar smärtan och kan ge svullnad runt leden.
Utvecklas artros obehandlad kan den med tiden leda till att de ben som bildar knäleden – skenbenet (tibia) och lårbenet (femur) – börjar gnida direkt mot varandra. Detta så kallade ben-mot-ben-kontakt ger ofta kraftig smärta, betydande funktionsnedsättning och kan göra det svårt att gå, böja knät eller utföra vardagliga aktiviteter.
En utbredd missuppfattning är att knäartros och dess smärta främst drabbar äldre människor. Visserligen är artros vanligare hos äldre, men sjukdomen kan – och gör det ofta – även drabba yngre och annars friska individer. Tidigare knäskador, övervikt, tungt fysiskt arbete samt vissa sporter med höga belastningar på knäna ökar risken betydligt, oavsett ålder.
Risken att utveckla eller förvärra knäartros kan minskas genom regelbunden motion som stärker muskulaturen runt knät, viktkontroll vid övervikt samt genom att undvika repetitiva, tunga belastningar på knäleden. Träning som simning och cykling är ofta skonsamma alternativ.
Lättare till måttliga former av knäartrossmärta kan vanligtvis hanteras väl med receptfria eller receptbelagda smärtstillande läkemedel, fysioterapi och livsstilsförändringar som träning och viktminskning. Vid svårare fall där konservativ behandling inte räcker till kan kirurgiska ingrepp bli aktuella – allt från ledkikning (artroskopi) till knäprotesoperation, där hela eller delar av den skadade leden ersätts med en protes.
Sök alltid kontakt med vårdpersonal om du har långvarig knäsmärta, svullnad eller nedsatt funktion i knät, för att få en korrekt diagnos och en individuell behandlingsplan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online