Knäleden är notoriskt utsatt för skador. På grund av sin konstruktion och den stora belastning den tål varje dag kan knäleden lätt vridas, skadas eller bli blåslagen. I de flesta fall läker problemet av sig själv med lite vila och förebyggande omvårdnad. Ibland är dock skadan så allvarlig att medicinsk vård behövs.
Många tror att läkare alltid vill operera skadade knän, men det är sällan sant. Ortopeder prövar nästan alltid samtliga konservativa behandlingsalternativ innan kirurgi ens övervägs. En av de vanligaste behandlingsformerna vid ihållande knäsmärta är injicering av läkemedel direkt i leden. I den här artikeln går vi igenom de två huvudsakliga injektionstyperna och hur effektiva de är.
Injektioner mot knäsmärta verkar på olika sätt beroende på vilken typ av läkemedel som används. Den vanligaste varianten är kortikosteroidbehandling. Genom att spruta in läkemedlet direkt i leden kan svullnad och inflammation dämpas snabbt, ibland redan inom 24 timmar. Injektionen är smärtsam och knät bör vila i en till två dagar efteråt, men i de flesta fall ger kortisoninjektionen god smärtlindring.
Den andra huvudtypen är injektioner med hyaluronsyra – ett slags biologiskt smörjmedel som hjälper knäleden att röra sig jämnt och mjukt. För patienter med artros kan detta innebära en betydande lindring av smärtan.
När läkaren bedömer att injektionsbehandling kan vara rätt väg att gå används ofta kortikosteroid som första alternativ. Vid ingreppet används en stor spruta med grov kanyl, upp till 18 gauge. Knäets utsida bedövas först med ett bedövningsmedel, eftersom knät måste ligga helt stilla under själva injektionen. Läkaren greppar knät stadigt och för in nålen direkt i leden, där läkemedlet placeras i utrymmet mellan knäskålen och underbensbenen.
Ingripet är obehagligt och kan göra ont – många beskriver att läkemedlet bränner när det sprutas in. Trots detta är resultatet oftast gott: kortikosteroiden kan lindra knäsmärtan i upp till sex månader. Steroiden minskar den smärtsamma inflammationen, vilket gör att leden fungerar mer normalt, och den minskade stelheten bidrar ytterligare till smärtlindringen.
Detta är en relativt ny metod som visat mycket goda resultat de senaste åren. Hyaluronsyran, som traditionellt utvinns ur tuppkammar från höns, fungerar som ett slags naturligt smörjmedel för leden. Exakt hur mekanismen ser ut är inte helt klarlagt, men behandlingen går till så att läkemedlet injiceras i knäleden en gång per vecka under fem veckors tid. Kroppen tar upp hyaluronsyran och använder den som ett skyddande lager mellan benytorna, så att de kan glida mjukt mot varandra i stället för att gnugga ben mot ben.
Förfarandet liknar kortikosteroidinjektionen och kan vara smärtsamt. Knät ska dessutom vila i 48 timmar efter varje injektion. Besvären är dock väl värda för de flesta: effekten brukar bestå i upp till ett år eller längre.
En viktig sak som patienter behöver förstå är att ingen av dessa behandlingar botar det underliggande knäproblemet. Oavsett om knät skadats, är felbelastat eller drabbats av en sjukdom behandlar injektionerna endast symtomen – inte grundorsaken.
Vid hyaluronsyrainjektioner kan den fortsatta nedbrytning som artrosens ben-mot-ben-kontakt orsakar fördröjas, eftersom syran utgör ett visst skydd mellan benytorna, men processen stoppas inte helt. Vid kortikosteroidinjektioner kvarstår skadan eller sjukdomen – den är bara mindre smärtsam tack vare den minskade svullnaden och stelheten.
Den mest uppenbara fördelen är förstås att smärtan upphör eller åtminstone minskar avsevärt. Men det finns fler vinster. Den största är att ett planerat kirurgiskt ingrepp ofta kan fördröjas eller helt undvikas. Ortopediska kirurger prövar alla icke-kirurgiska alternativ innan patienten läggs på operationsbordet, och knäinjektioner är vanligtvis det sista steget innan operation blir aktuell.
Vid behandling med hyaluronsyra tillkommer dessutom en långsiktig förbättring för artrosdrabbade. I vissa fall kan behandlingen rentav bli en permanent lösning på patientens besvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online