En skada på rotatorcuffen kan vara särskilt invaliderande och påverka både din arbetsförmåga och din förmåga att klara vardagsuppgifter hemma. Muskulaturen och senorna som bildar rotatorcuffen i axeln måste fungera bra för att du ska kunna lyfta armarna och nå föremål över huvudhöjd. Ofta räcker det att vila axeln och vidta enkla första hjälpen-åtgärder för att skadan ska läka, men i vissa fall krävs en operation.
Skador som ett fall på en utsträckt arm eller ett direkt slag mot axeln kan orsaka problem med rotatorcuffen. Även slitage på senorna genom åren kan bidra till problemet, liksom artros i axelleden. Utövar du en sport som innebär upprepade rörelser med armen över huvudet – till exempel tennis, simning eller kastgrenar – löper du dessutom större risk att med tiden utveckla en skada på rotatorcuffen.
Ett av de främsta symptomen är smärta när du lyfter armen eller sträcker den över huvudet. Axelmusklerna kan kännas försvagade, eller så märker du att leden saknar sitt normala rörelseomfång. Smärtan kan ibland vara intensiv och stråla ut längs armens utsida. När du rör axeln kan du även höra ett knakande eller knäppande ljud.
Skador på rotatorcuffen kan göra att senorna, som fäster musklerna mot benet, blir inflammerade och ömma, belasta axelmusklerna eller orsaka bristningar i senorna. Brister en senna i samband med ett fall eller ett tungt lyft uppstår ofta akut smärta, omedelbar svaghet i arben eller en snärtande känsla när du använder den drabbade armen, enligt American Academy of Orthopaedic Surgeons.
Efter att ha undersökt axeln och gått igenom dina besvär kan läkaren rekommendera en röntgenundersökning, en magnetkameraundersökning (MRI) eller ett ultraljud av axeln. Ultraljud och magnetkamera visar bristningar och skador i mjukvävnaden ofta tydligare än röntgen, och kan därför rekommenderas om röntgenbilderna inte visar någon förklaring till besvären.
Även en så kallad artrografi kan göras. Då sprutas kontrastvätska in i axelleden varefter axeln röntgas eller undersöks med magnetkamera. Finns det en bristning i en senna kan läkaren se att en del av vätskan läcker ut ur ledet när artrografin analyseras.
Har du skadat rotatorcuffen kan läkaren rekommendera att du bär en armslinga och undviker att lyfta något eller höja den drabbade armen. Kylning samt antiinflammatoriska läkemedel, receptfria eller på recept, kan lindra smärta och inflammation. Vid svår smärta kan injektioner med kortison behövas. Läkaren kan också hänvisa dig till fysioterapi med övningar som stärker axeln och återuppbygger rörligheten. En lättare skada läker ofta inom några veckor, medan svårare skador kan kräva flera månaders träning.
En operation kan bli aktuell om du har en sennabristning och behandling utan kirurgi inte har förbättrat ditt tillstånd. Den kan också behövas vid en nyligen uppkommen, smärtsam bristning, eller om en bristning i den dominanta armen stör dina dagliga aktiviteter. Typen av operation beror på hur stor bristningen är.
Vid mindre bristningar och för att avlägsna benutväxter kan en artroskopisk reparation göras. Detta är en minimalinvasiv metod där ett tunt fiberoptiskt instrument och lika tunna verktyg förs in genom små snitt i axeln. Vid något större bristningar kan en så kallad mini-öppen operation, med ett större snitt, behövas. Stora reparationer eller en rekonstruktion av axelleden kan kräva öppen kirurgi. Efter operation följer oftast en längre rehabiliteringsperiod med sjukgymnastik.
Kontakta vården om du har kvarvarande axelsmärta som inte går över inom några dagar, om armen känns markant svagare eller om du efter ett trauma får akut smärta och inte kan använda armen normalt. Tidig diagnos ökar chanserna till ett bra läkningsresultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online