Skador på axeln, till exempel slemsäcksinflammation (bursit) eller skada på rotatormanschetten, kan utlösa adhesiv kapsulit. Tillståndet kallas ofta för frusen axel och kännetecknas av att axeln förlorar en betydande del av sin rörlighet i alla riktningar. Orsaken är inflammation, ärrbildning, krympning och förtjockning av den ledkapsel som normalt omger axelleden.
De tidiga symtomen på adhesiv kapsulit är en dov eller värkande smärta i axeln som ökar vid rörelse och ofta är värst på natten. Smärtan sitter vanligtvis på utsidan av axeln och kan ibland stråla ut i överarmen. Denna fas kan pågå i flera månader.
Gradvis börjar personen förlora rörelseförmågan i axeln. Med tiden kan rörligheten bli begränsad till ungefär hälften av vad den friska axeln klarar, vilket gör vardagliga rörelser som att klä på sig eller nå upp över huvudet svåra.
Adhesiv kapsulit skiljer sig från andra rörelsebesvär i axeln genom att det begränsar rörelser i alla riktningar. Dessutom kan läkaren vid de flesta andra axelsjukdomar vanligtvis röra patientens axel längre än patienten själv förmår – men vid adhesiv kapsulit går det inte, eftersom leden är verkligt låst.
Ofta krävs fysioterapi och regelbunden träning för att återställa normal rörlighet. Tillfrisknandet sker långsamt och kan ta upp till två år innan axeln fungerar fullt ut igen.
Adhesiv kapsulit är vanligare hos personer med kroniskt inflammatorisk ledsjukdom i axeln eller diabetes, samt hos personer som nyligen genomgått operation i bröstet eller bröstkorgen. Kvinnor i medelåldern drabbas också oftare än andra grupper.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online