De flesta drabbas av knäsmärta vid någon tidpunkt i livet, och orsakerna kan vara många. Knät är kroppens största led och utsätts för både naturligt slitage och påfrestningar från idrott eller andra fysiska aktiviteter. Vid vissa allvarliga skador, eller när artros helt har förstört leden, finns inget alternativ till operation – då kan ingreppen variera från minimalinvasiv artroskopisk reparation till total knäprotes. Men många knäskador och andra smärtsamma tillstånd kan behandlas med betydligt skonsammare metoder.
Behandling av knäskador
Flera åtgärder kan hjälpa till att minska smärta och läka skador orsakade av en knäskada:
- Kylning: Ett ispålägg minskar svullnad, smärta och inflammation i ett skadat knä. Linda gärna ispackningen i en trasa för att skydda huden. Många läkare rekommenderar att knät kyls i tjugo minuter, tre gånger per dag.
- Vila: Försök att hålla vikten av knät och minska belastningen så att skadan får läka och ytterligare skador förhindras. Vid mindre skador kan en till två dagars vila räcka, medan allvarligare skador kräver längre återhämtningstid.
- Höjning: Vätska samlas ofta upp efter en skada. Genom att höja benet dräneras vätskan och svullnaden minskar.
- Kompression: Ett kompressionsförband motverkar vätskeansamling, ger viss stabilitet och skyddar leden mot ytterligare skada. Se dock till att inte linda för hårt, eftersom det kan försämra blodcirkulationen.
- Stöd och ortoser: Allvarligare skador, som ligamentskada eller skadat korsband, kan kräva ett stödjande bandage för att stabilisera leden, eller kryckor för att avlasta benet.
- Fysioterapi: Professionell sjukgymnastik kan behövas för att förbättra styrka och rörlighet. Behandlingen inkluderar stretch- och styrkeövningar med målet att återfå full rörlighet och öka stabiliteten i knät.
Läkemedel och medicinska behandlingar
Det finns flera läkemedel och medicinska åtgärder som kan användas i stället för operation för att lindra smärta i ett knä som skadats av artros eller trauma:
- Antiinflammatoriska läkemedel: Aspirin, ibuprofen och naproxen kan lindra smärta och inflammation orsakad av artros i knät. Dessa receptfria läkemedel kan också minska svullnad, men de kan ge allvarliga biverkningar om de används under lång tid eller i doser som överstiger den rekommenderade.
- Kortisoninjektioner: Detta kraftfulla antiinflammatoriska läkemedel injiceras direkt i knät och kan ge smärtlindring i upp till tre månader. Injektionerna fungerar inte i alla fall och har biverkningar, bland annat en ökad infektionsrisk.
- Ledvätskebehandling: Vid en serie injektioner sprutas en trögflytande vätska, hyaluronat, in i det skadade knäleden för att ersätta den smörjande ledvätskan. Experterna är inte helt säkra på hur behandlingen fungerar, men i vissa fall har lindringen varat mellan sex månader och ett år.
- Lokala smärtstillande medel: Receptfria salvor som appliceras direkt på huden kan lindra smärta och stelhet vid artros. Krämer med kapsaicin samt lidokaingips har visat sig ge tillfällig lindring av knäsmärta orsakad av artros.
Livsstilsförändringar och kosttillskott
Vissa livsstilsförändringar kan lindra knäsmärta och stärka leden, vilket hjälper till att förebygga framtida problem:
- Undvik löpning och vridrörelser: Löpning och joggning förvärrar inte bara en befintlig knäskada utan belastar också leden kraftigt. Träning som innebär vridrörelser ökar risken för skador och förvärrar ofta befintlig smärta.
- Skonsam träning: Benmuskulaturen kan stärkas och knäsmärtan minskas genom lågintensiv träning. Promenader och benlyft är utmärkta övningar för personer med knäbesvär.
- Kosttillskott: Glukosamin och kondroitin, som tas regelbundet, har visats förbättra knäts rörlighet och minska smärta. Glukosamin anses stimulera brosktillväxt, medan kondroitin kan förbättra broskets elasticitet.
- Viktminskning: Övervikt belastar knäleden. Patienter som gått ner en betydande mängd vikt har ofta rapporterat en markant förbättring av sina knäbesvär.
