Frusen skuldra, medicinskt kallad adhesive capsulitis, yttrar sig som smärta, stelhet och nedsatt rörlighet i axeln. Vävnaden runt leden stelnar, ärrvävnad bildas och gör det smärtsamt och svårt att röra axeln. Tillståndet orsakas ofta av en skada, men kan även utvecklas när leden används för lite på grund av kronisk smärta eller andra långvariga hälsotillstånd som artros.
Den konventionella vården börjar vanligtvis med antiinflammatoriska läkemedel (NSAID). Om besvären kvarstår kan läkare ge kortisoninjektioner och remittera till sjukgymnastik. I svåra fall krävs operation. Det finns dock flera alternativa behandlingsmetoder som varken kräver läkemedel eller kirurgi.
Hembehandlingar vid frusen skuldra inkluderar stretching samt användning av ispåsar och/eller värmedynor. Lägg en ispåse eller en påse frysta grönsaker mot axeln i 15 minuter var fjärde till sjätte timme för att lindra smärta och inflammation. Du kan även värma upp axeln i 10–15 minuter innan träning eller stretching. Ett varmt duschbad är dessutom ett bra sätt att förbereda kroppen inför stretchövningarna.
Sjukgymnastik kan omfatta djup vävnadsmassage och manipulation av axeln. I svårare fall sker manipulationen i allmän anestesi. Terapeuten brukar ordinera en serie stretch- och styrkeövningar för att gradvis öka rörligheten.
En av de viktigaste övningarna är pendelövningen, där du låter armen svänga framåt och bakåt, sedan från sida till sida och slutligen i små cirklar. Efter en viss tid kan terapeuten lägga till vikter. Andra vanliga stretchövningar är:
Akupunktur, där tunna nålar placeras i specifika tryckpunkter på kroppen, har använts med gott resultat vid frusen skuldra. Tekniken som används kallas "kontralateral nålning", vilket innebär att punkterna på höger sida stimuleras när vänster axel är drabbad, och tvärtom. Nålarna roteras med lyftande och tryckande rörelser och får sedan ligga kvar i 20 minuter, med tre korta manipulationer under tiden. Patienten uppmanas samtidigt att utföra en serie stretchövningar.
TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) innebär att elektroder tejpas fast på huden och att en svag elektrisk ström leds till specifika punkter längs en nervbana. Detta stimulerar frisättningen av endorfiner, kroppens egna smärtlindrande ämnen, som blockerar smärtsignalerna.
Vid distension injiceras sterilt vatten i ledkapseln. Vätskan töjer ut vävnaden runt leden, vilket gör det lättare att röra axeln. En liten mängd vätska sprutas in i den drabbade leden – eftersom vätskan innehåller kontrastmedel kan ingreppet följas visuellt på en röntgenbildskärm. Man ser hur vätskan expanderar leden, och i vissa fall rinner vätskan ut i en bestämd riktning, vilket kan hjälpa till att identifiera området som orsakar besvären. Distensionen kan också bryta upp ärrvävnad, öppna leden och förbättra rörligheten.
Oavsett vilken metod du överväger är det klokt att rådfråga läkare eller legitimerad sjukgymnast först. En korrekt diagnos och ett individuellt anpassat behandlingsprogram ger de bästa förutsättningarna för att återfå rörligheten och bli smärtfri.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online