En bröstbensfraktur uppstår när bröstet utsätts för ett kraftigt slag. Vanliga orsaker är trafikolyckor, där föraren slås mot ratten vid en kollision eller där säkerhetsbältet drar till abrupt mot bröstet. Frakturen kan också uppstå vid kontaktsport med direkt träff mot bröstkorgen, eller i samband med våldshandlingar där någon slås mot bröstet.
Sök akut vård. Har du fått ett kraftigt slag mot bröstet och misstänker en bröstbensfraktur eller annan skada ska du omedelbart uppsöka sjukvård. I vissa fall behöver du ringa efter ambulans för att tas till sjukhus för röntgenundersökning.
Röntgenundersökning. På sjukhuset tas röntgenbilder för att avgöra om du har brutit revben eller bröstben. Läkarna kontrollerar även andra möjliga skador, exempelvis på hjärtat eller de omgivande musklerna, som kan kräva behandling.
Ta del av svaret. Röntgensvaret visar om du har en bröstbensfraktur.
Ingen fraktur? Om undersökningarna inte visar någon fraktur i bröstben eller revben skickas du hem med råd om behandling av blödomar och muskelsträckningar – framför allt vila, avslappning samt smärtlindrande och antiinflammatorisk medicin, exempelvis ibuprofen.
Smärtlindring. När frakturen har konstaterats får du vanligtvis ibuprofen som antiinflammatorisk och smärtlindrande behandling. Läkaren ordinerar helst den mest skonsamma receptbelagda smärtstillaren att börja med, och kan därefter trappa upp behandlingen om smärtan inte lindras tillräckligt.
Inget gips eller bandage. Till skillnad från vid en brutna arm eller ben läggs inget gips eller stabiliserande förband runt bröstbenet. Erfarenheten visar att läkningen blir som bäst när du kan andas och röra dig relativt normalt i stället för att hållas stilla.
Operation vid kraftiga frakturer. Är frakturen omfattande kan en operation bli nödvändig för att stabilisera bröstbenet. Det görs dock endast när det är medicinskt motiverat, exempelvis för att möjliggöra normal andning och läkning. Endast ett fåtal bröstbensfrakturer kräver kirurgi.
Vila det skadade området. Planera in några dagars sängvila där du stöttar bröstpartiet så gott det går, så att rörelser inte blir outhärdligt smärtsamma.
Begränsa rörelserna de första två veckorna. Rör dig så lite som möjligt, men ta korta promenader så att området läks på rätt sätt. Ta den ordineraede smärtlindringen och ibuprofen regelbundet enligt läkarens anvisningar.
Återgå gradvis till aktivitet. Efter några veckor kan du långsamt börja återuppta din normala vardag. Lyssna på kroppens signaler. Börja lyfta lätta ting, från ett par kilo, och öka successivt upp till din normala belastning. Smärtlindringen hjälper dig att klara av aktiviteten – men var försiktig så att du inte irriterar frakturen, vilket förlänger läkningstiden.
Fysioterapi. Din läkare kan rekommendera sjukgymnastik. Det hjälper dig att bygga upp styrkan i bröstmusklerna igen och återfå rörligheten, som ofta blivit något begränsad efter att du hållit området i vila under den första läkningsfasen.
Gott om tid, bra prognos. Även om läkningsprocessen kan ta lång tid innan du är helt återställd och smärtfri är prognosen i regel god. Bröstbenet läker oftast utan problem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online