Karpaltunnelsyndrom uppstår när nerverna i karpaltunneln – en smal passage i handleden som förbinder fingrarnas nerver och senor med underarmen – utsätts för tryck och överbelastning. Även om tillståndet ofta förknippas med överdrivet datanvändande visar forskningen att sambandet inte är helt entydigt. Många andra aktiviteter som belastar händer och handleder medför också risk. Här går vi igenom hur du identifierar de vanligaste riskfaktorerna för karpaltunnelsyndrom.
Tänk på hur ofta du utför repetitiva aktiviteter där handleden böjs nedåt, bort från resten av armen. Det är den position som mest belastar nerverna och senorna i karpaltunneln. Du kan löpa ökad risk om du regelbundet ägnar dig åt någon aktivitet som kontinuerligt stressar dina handleder.
Var extra försiktig om du har drabbats av allvarliga skador på hand eller handled, brännskador eller benbrott i området kring karpaltunneln. Sådana skador kan öka risken för att utveckla syndromet.
Genom att låta röntgenfotografera dina handleder, händer och armar kan du ta reda på om du föddes med en förträngd karpaltunnel. I så fall är risken för karpaltunnelsyndrom förhöjd.
Följ noggrant eventuella symtom allteftersom du blir äldre. Den största gruppen bland dem som diagnostiserats med karpaltunnelsyndrom är personer mellan 40 och 60 år.
Kvinnor löper ungefär tre gånger större risk än män att utveckla karpaltunnelsyndrom.
Risken att utveckla karpaltunnelsyndrom ökar om du har haft eller lider av något av följande tillstånd:
Om du håller kvar vätska i kroppen på grund av njur- eller hjärtproblem är risken förhöjd. Vissa läkemedel och fysiska tillstånd kan också öka risken, exempelvis:
När ska du söka vård? Kontakta en läkare om du upplever domningar, stickningar eller svaghet i händerna. En tidig diagnos gör det betydligt lättare att behandla tillståndet effektivt och förebygga bestående nervskador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online