Röd eller gul benmärg i långa ben? Så fungerar benmärgen genom livet

Har långa ben röd benmärg?

Påståendet att alla långa ben hos människan innehåller röd benmärg är inte helt korrekt. Vissa långa ben har visserligen röd benmärg, medan andra innehåller gul benmärg. Fördelningen mellan röd och gul benmärg förändras dessutom under hela livet.

Röd benmärg – kroppens blodfabrik

Röd benmärg ansvarar för bildningen av blodkroppar, inklusive röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Röd benmärg finns i de platta benen i skallen, bröstbenet, revbenen, ryggkotorna och bäckenet, samt i den svampiga benvävnaden i ändarna av de långa benen. Hos spädbarn och små barn är all benmärg röd.

Gul benmärg – ett fettdepå

Gul benmärg består huvudsakligen av fettceller och producerar inte blodkroppar. Gul benmärg finns i diafysen, det vill säga skaftet, på de långa benen. I takt med att vi åldras ersätts en del av den röda benmärgen gradvis av gul benmärg. Denna process börjar i slutet av tonåren eller i tjugoårsåldern och fortsätter under hela vuxenlivet.

Varför behövs röd benmärg i långa ben?

Att röd benmärg finns i de långa benen gör det möjligt att producera blodkroppar nära de områden där de behövs i kroppen. De platta benen och ryggkotorna, som innehåller röd benmärg, ligger nära stora blodkärl som försörjer kroppens organ och vävnader. Den röda benmärgen i den svampiga benvävnaden vid ändarna av de långa benen hjälper till att täcka behovet av blodkroppar i armar och ben.

När är förändringen normal?

Att röd benmärg successivt ersätts av gul benmärg med stigande ålder är en naturlig del av åldringsprocessen. Det tyder inte på något hälsoproblem, så länge det inte sker i förtid eller åtföljs av andra symtom, exempelvis anemi eller ihållande trötthet. Vid sådana tecken bör man kontakta vården för en bedömning.