Mesenteriet är en sammanhängande, dubbellagerad peritoneumveck som fäster tarmarna till den posteriore abdominalväggen. Historiskt anses fragmenterat, klassificerades det som ett distinkt organ 2017 (The Lancet Gastroenterology & Hepatology) tack vare sin enhetliga struktur och funktion.
Anatomi
- Rot: Sträcker sig skräddarsydd från duodenojejunal flexur (vänster av L2) till ileocekal ansats (höger iliak fossa).
- Innehåll: Blodkärl (a. mesenterica superior/v. mesenterica superior), lymfatiska, nerver och fettvävnad.
- Regioner: Tunntarmsmesenteriet (mesenterium proprium), transversum mesokolon, sigmoideum mesokolon, mesoappendix.
Funktioner
- Hängning & rörlighet: Tillåter tarmexkursioner samtidigt som volvulus förhindras.
- Neurovaskulär ledare: Levererar artärförsörjning, venös/lymfatisk avledning och autonom innervering.
- Immunaktivitet: Mesenteriala lymfkörtlar är stora platser för tarminmmunsvar.
- Fettförvaring: Mesenterialt fettvävnad utsöndrar adipokiner som påverkar metabolism och inflammation.
Klinisk relevans
- Mesenteriell ischemi: SMA-ocklusion → tarminfarkt.
- Mesenteriell pannikulit: Kronisk inflammation av mesenterialt fett.
- Trauma/kirurgi: Mesenteriella rår orsakar blödning; mesenteriella defekter riskerar inre brock.
- Onkologi: Mesenteriella metastaser (t.ex. från GI-primärtumörer); desmoida tumörer.
- Bilddiagnostik: "Mesenteriell stranding" på CT indikerar ödem/inflammation.
Förståelse av mesenteriell anatomi är avgörande för abdominalkirurgi, radiologi och hantering av gastrointestinala vaskulära och inflammatoriska sjukdomar.
