Ett aneurysm definieras som en utvidgning eller förtunning av väggen i en artär eller annat blodkärl. Det finns flera olika typer av aneurysm – bland annat aorta-, intrakraniella, buk- och bröstaneurysm – och de flesta upptäcks hos personer mellan 60 och 90 års ålder, där majoriteten är män.
De flesta aneurysm ligger under njurarnas nivå, men varför detta sker är inte helt klarlagt inom medicinen. I många fall brister aneurysmet, vilket kan orsaka kraftig inre blödning som snabbt leder till chock och död. En tidig diagnos kan dock möjliggöra behandlingar som förlänger livet – nästan en tredjedel av de drabbade dör av brustna aneurysm.
Många personer som senare får diagnosen bukaortaaneurysm berättar ofta att de kan känna hur hjärtat slår i buken när de ligger ner. Andra kan känna en knöl eller utbuktning mitt i buken, längs aortans gång. Utbuktningen känns oftast under njurarnas nivå, vanligtvis i området mellan nedre delen av bröstbenet och naveln.
Vissa drabbas också av så kallade "blå tår", vilket orsakas av nedsatt blodflöde på grund av en trombos (blodpropp). Andra upplever kramp och smärta i buken, ofta tillsammans med illamående och kräkningar.
Det är viktigt att känna till att kraftig rygg- eller buksmärta som får en att böja sig framåt av smärta är ett klassiskt tecken på att aneurysmet håller på att brista. Hos många personer ger aneurysmet dock inga symtom alls, vilket gör att det ofta upptäcks av en slump vid andra undersökningar.
Diagnos av bukaortaaneurysm ställs med hjälp av olika metoder, bland annat lungröntgen, angiografi och magnetkameraundersökning (MRI). Datortomografi (CT) kan ofta exakt visa var aneurysmet sitter samt dess storlek och längd.
Läkaren kan ibland även palpera, det vill säga känna, utbuktningen i mitten eller övre delen av buken vid en vanlig kroppsundersökning.
Om aneurysmet upptäcks tidigt kan det ofta hanteras genom flera olika metoder, exempelvis noggrann blodtryckskontroll och behandling med blodtryckssänkande läkemedel. I andra fall kan bukaortaaneurysm opereras om diametern överstiger cirka 5 centimeter (2 tum), eftersom risken för bristning då ökar markant.
Tillstånd som gör att artärväggen tunnas ut eller försvagas kan leda till aneurysm. I vissa fall beror försvagningen på kolesterolavlagringar – kolesterol som sätter sig i kärlväggarna gör dem svagare. Även genetiska faktorer och ärftlighet kan spela roll.
Tyvärr är de exakta orsakerna till aneurysm, oavsett var de sitter, fortfarande okända. Utvecklingen av aneurysm har dock kopplats samman med högt blodtryck (hypertoni).
Det bästa skyddet mot aneurysm är att hålla ett friskt blodtryck och sunda kolesterolvärden. Fettfattig kost rekommenderas för bästa effekt, och rökning bör undvikas eftersom den skadar blodkärlen och ökar risken för kärlsjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online