Kapillärerna är kroppens minsta blodkärl och utgör den viktiga länken mellan artärer och vener. Här rör sig blodet betydligt långsammare än i de större kärlen, och det beror på flera samverkande faktorer som alla har en viktig fysiologisk funktion.
Kapillärer har en mycket smalare diameter än både artärer och vener. En genomsnittlig kapillär är endast cirka 5–10 mikrometer bred, medan artärer och vener kan vara flera millimeter i diameter.
Den trånga passagen ökar motståndet mot blodflödet, vilket gör att blodets hastighet sjunker avsevärt när det når kapillärnätverket.
Kapillärerna bildar ett tätt och grenat nätverk genom hela kroppen. Även om varje enskilt kärl är mycket litet blir den sammanlagda ytarean enorm – något som är avgörande för utbytet av ämnen mellan blodet och vävnaderna.
Den stora kontaktytan skapar samtidigt mer friktion mellan blodet och kärlväggarna, vilket bidrar till ett långsammare flöde.
Viskositet beskriver hur trögflytande en vätska är, alltså dess motstånd mot att flyta. I de smala kapillärerna möter blodet ett högre inre motstånd än i de större kärlen.
Röda blodkroppar, plasmaproteiner och andra beståndsdelar gör blodet trögflytande, vilket ytterligare försvårar passagen genom de fina kärlen.
Kapillärerna är kroppens främsta plats för utbyte av vätskor, näring, syre, koldioxid och avfallsprodukter mellan blodet och de omgivande vävnaderna.
När blodet passerar genom kapillärerna rör sig vätska och olika ämnen in och ut genom kärlväggen, vilket bromsar flödet ytterligare.
Det långsamma blodflödet i kapillärerna är alltså resultatet av flera samverkande faktorer: den lilla diametern, den stora totala ytarean, den höga viskositeten och det kontinuerliga utbytet av ämnen. Långsamheten är dock ingen nackdel – tvärtom ger den blodkropparna gott om tid att leverera syre och näringsämnen till cellerna samt hämta upp avfallsprodukter, vilket är helt nödvändigt för kroppens funktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online