Blod är i grunden inte tjockt – det är en vätska som normalt flyter fritt genom våra blodkärl. Det finns dock flera tillstånd och livsstilsfaktorer som kan göra blodet tjockare, alltså mer visköst och trögflytande. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna och vad de innebär för din hälsa.
När kroppen förlorar för mycket vätska minskar mängden vatten i blodet. Koncentrationen av röda blodkroppar och andra beståndsdelar ökar då, vilket gör blodet tjockare och segare. Att dricka tillräckligt med vatten varje dag är därför en enkel men effektiv åtgärd.
Polycytemi är ett tillstånd där antalet röda blodkroppar i blodbanan är onormalt högt. Eftersom de röda blodkropparna utgör en stor del av blodets volym leder detta till ökad viskositet och ett långsammare flöde.
Trombocytos betyder att nivån av blodplättar är förhöjd. Blodplättar har en central roll i blodets koagulering, och ett överskott kan göra blodet tjockare samt öka risken för blodproppar.
Vissa sjukdomar, exempelvis multipelt myelom eller Waldenströms makroglobulinemi, kan ge upphov till onormala proteiner i blodet. Dessa proteiner påverkar blodets flödesegenskaper negativt och gör det mer trögflytande.
Vid lågt blodtryck kan kroppen reagera genom att frisätta hormoner som får blodkärlen att dras ihop. Denna kärlsammandragning gör att blodet rinner långsammare, vilket kan få det att upplevas som tjockare.
Sicklecellanemi är en ärftlig blodsjukdom där de röda blodkropparna antar en karakteristisk sigdform. De deformerade cellerna tenderar att klumpa ihop sig och kan blockera små blodkärl, vilket stör det normala blodflödet.
Förhöjda nivåer av kolesterol och triglycerider – två typer av blodfetter – kan bidra till att plack bildas i artärerna. Detta försmalar blodkärlen och gör att blodet rinner sämre, vilket ofta beskrivs som att blodet blivit tjockare.
Flera mediciner kan påverka blodets viskositet, bland annat kemoterapiläkemedel, kortikosteroider och p-piller. Tar du någon av dessa och upplever symtom är det klokt att diskutera det med din läkare.
Det är viktigt att komma ihåg att begreppet "tjockt blod" ofta används i allmänna ordalag och inte nödvändigtvis tyder på en sjukdom. Upplever du dock symtom som trötthet, huvudvärk, yrsel, synrubbningar eller upprepade blodproppar bör du kontakta vården för en utredning. Enkla blodprov kan snabbt visa om blodets sammansättning avviker från det normala.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online