Glutaminsyra är en aminosyra som frisätts när proteiner bryts ned under matsmältningen. Ämnet fungerar som en katalysator i kroppen och spelar en avgörande roll vid bildningen och koaguleringen av blod samt vid överföringen av nervimpulser. Enligt Journal of Clinical Chemistry kan därför ett blodprov som mäter mängden glutaminsyra ge viktiga ledtrådar om neurologiska sjukdomar, typ 1-diabetes och snabbväxande bakteriestammar.
Baylor University beskriver i rapporten "A Comprehensive Review of the Physiology of Hemostasis and Antithrombotic Agents" glutaminsyrans många olika roller i blodbildningen i levern samt vid initieringen av blodets koagulering (stelnande). Glutaminsyra reglerar även syretillförseln till hjärnan och påverkar blodtrycket. Nervceller frisätter glutamatimpulser som tas emot av receptorer på en annan nervcell i perifera vävnader eller i ryggmärgen.
Dr. Jeremiah Stamler vid Feinberg School of Medicine, Northwestern University i Chicago, rekommenderar att man ökar sin konsumtion av glutaminsyra från protein med 4,72 procent. Detta sänker blodtrycket och risken för dödlig stroke med 6 procent, samt risken att avlida i kranskärlssjukdom med 4 procent. I artikeln "Vegetable Amino Acid Lowers Blood Pressure" beskriver Baylor Heart Hospital glutamat – den vanligaste aminosyran i vegetabiliskt protein, som även finns i kött – som en form av glutaminsyra. En ökad konsumtion på 4,72 procent sänker det systoliska blodtrycket (övre värdet) med två till tre enheter och det diastoliska trycket (undre värdet) med en till två enheter.
Glutaminsyra blandad med några droppar grön natriumlösning ger snabbt besked om förekomsten av specifika anaeroba bakterier i blod eller urin. Enligt Journal of Clinical Microbiology blir lösningen blå när urin eller blod som innehåller bakterier tillsätts. Ljusblå färg tyder på en måttlig mängd bakterier, medan en klar, intensivt blå färg indikerar en hög bakteriekoncentration. Snabb identifiering av bakterier som Clostridium difficile, B. fragilis och Helicobacter hepaticus möjliggör omedelbar behandling av infektionen – vilket i allvarliga fall kan betyda skillnaden mellan liv och död för patienten.
Ett glutaminsyratest är endast ett av flera test och ger inget slutgiltigt svar – falska positiva resultat förekommer. En glutaminsyrakoncentration under 20 nanomol per liter kan vara ett tecken på endokrina störningar, insulinberoende typ 1-diabetes, tyreoidit eller perniciös anemi. Ett lågt värde i kombination med insulinantikroppar kan förutsäga typ 1-diabetes. Cirka 80 procent av alla patienter med typ 1-diabetes har låga glutaminsyratiter, medan detta inte gäller patienter med typ 2-diabetes.
Låga glutaminsyrakoncentrationer kan också tyda på myasthenia gravis, tyreoidit, Graves sjukdom eller hypotyreos om sköldkörtelantikroppar samtidigt påvisas. Även Addisons sjukdom, vitiligo, cystisk fibros och Guillain-Barrés syndrom uppvisar ofta låga värden.
Eftersom glutaminsyra är involverad i överföringen av nervimpulser kan koncentrationerna dessutom peka på neurologiska sjukdomar. Hjärninflammation (encefalit), cerebellit, hjärnstamsencefalit, epilepsi och myelit förknippas med glutaminsyravärden över 20 nanomol per liter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online