
Ett lågt antal vita blodkroppar kallas leukopeni. Tillståndet kan vara farligt eftersom kroppen då blir mer mottaglig för infektioner. Uppstår väl en infektion kan kroppen ha svårt att bekämpa den, på grund av brist på neutrofiler – de vita blodkroppar vars uppgift är att bekämpa infektioner.
Ett lågt antal vita blodkroppar kan bero på biverkningar av vissa cancerformer, intensiva cancerbehandlingar såsom kemoterapi och strålbehandling, samt av infektioner och autoimmuna sjukdomar. Vissa läkemedel, exempelvis immunsuppressiva preparat, kan också påverka blodvärdena negativt.
Svettningar och trötthet kan tyda på ett lågt antal vita blodkroppar, liksom blödningar som inte vill stanna. Ibland uppstår även hög feber, ofta åtföljd av frossa. Eftersom symtomen kan likna andra sjukdomar krävs alltid en medicinsk utredning för säker diagnos.
Läkemedel som ordineras av läkare kan höja antalet vita blodkroppar, men även vissa näringsämnen spelar en viktig roll:
Tillskott bör dock alltid användas i samråd med läkare, särskilt vid samtidig cancerbehandling.
För att upptäcka problem brukar läkare remittera patienten till ett laboratorium för ett fullständigt blodprov. Provet visar antalet vita blodkroppar och kan identifiera om just neutrofilerna är låga, vilket kallas neutropeni.
Diskussion om kosttillskott kan ske först när resultaten från blodprovet ligger framme. Många läkare med utbildning inom västerländsk medicin väljer dock att enbart ordinera receptbelagda läkemedel. Kontakta därför alltid din vårdgivare innan du påbörjar någon form av behandling eller tillskott på egen hand.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online