Parkinsons sjukdom är en degenerativ sjukdom i nervsystemet som påverkar rörelseförmågan, enligt MayoClinic.com. En svag darrning kan gradvis övergå i problem med balans, koordination, sväljning och talet. Typiska symtom är bradykinesi (försenade rörelser), stelhet, nedsatt hållning, förlust av automatiska rörelser såsom att blinka och le, akinesi (rörelseblockering) samt demens. Sjukdomen går idag inte att bota, men läkemedel och olika behandlingsformer kan lindra symtomen.
Parkinsons sjukdom uppstår när nervceller i hjärnområdet substantia nigra börjar gå under, enligt Brown Universitys Division of Biology and Medicine. Dessa celler producerar dopamin, en signalsubstans som styr både rörelser och känslor, rapporterar National Parkinson Foundation. Först när mer än 80 procent av nervcellerna dött visar sig de första symtomen. Varför cellerna dör är inte helt klarlagt, men forskarna har flera teorier.
En möjlig bidragande orsak till nervcelldöden är fria radikaler – instabila molekyler som bildas vid den normala ämnesomsättningen. Fria radikaler, särskilt de som härstammar från metaller, försöker uppnå stabilitet genom att oxidera närliggande molekyler, vilket skadar cellerna. Patienter med Parkinsons sjukdom har ofta högre järnnivåer i substantia nigra och lägre halter av ferritin, ett protein som skyddar järnet från oxidation. Om fria radikaler visar sig vara en verklig orsak kan antioxidanter möjligen fungera förebyggande.
En annan teori menar att det är gifter, vare sig yttre eller inre, som förstör de dopaminproducerande nervcellerna. Vissa fynd stödjer idén om att kemikalien MPTP, som finns i vissa narkotika, kan utlösa Parkinsons sjukdom. I boken "Basic Neurochemistry, 6th edition, Molecular, Cellular and Medical Aspects" beskriver forskare hur drogmissbrukare oavsiktligt framkallade parkinsonliknande symtom efter exponering för MPTP. Bevisen räcker dock inte för att med säkerhet fastställa gifter som orsak.
Även gener kan spela en roll vid Parkinsons sjukdom. Femton till tjugo procent av patienterna har en nära anhörig med parkinsonliknande symtom. Forskare har identifierat en mutation i genen PARK2 som kan ligga bakom sjukdomen, enligt University of Utah Spencer C. Eccles Health Sciences Library.
En normalt fungerande PARK2-gen innehåller instruktioner för bildandet av parkin, ett protein som bryter ner oönskade proteiner, rapporterar Genetics Home Reference. Parkin kan även hjälpa till att hämma tumörproteiner och reglera hur nervceller kommunicerar sinsemellan. Exakt hur en muterad PARK2-gen orsakar Parkinsons sjukdom är fortfarande oklart. Den efterföljande förlusten av parkinaktivitet kan leda till en ansamling av oönskade proteiner, vilket i sin tur kan störa frisättningen av dopamin. Alternativt, eftersom hjärnan normalt har ett överskott av parkin, kan bristen också bero på att nervcellerna redan har dött.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online