1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Effekterna av Parkinsons sjukdom

```html

Parkinsons sjukdom är en progressiv neurologisk sjukdom som orsakas av låga nivåer av signalsubstansen dopamin i hjärnan. Detta leder till fysiska besvär som skakningar, stelhet och nedsatt balans. Eftersom symtomen förvärras gradvis över tid blir det med tiden allt svårare för den drabbade att klara av vardagliga aktiviteter.

Betydelse

Enligt National Institute of Neurological Disorders and Stroke drabbar Parkinsons sjukdom omkring en miljon människor i USA. De flesta patienter är över 50 år gamla, men sjukdomen kan i sällsynta fall även uppträda hos yngre.

Effekter

Många personer med Parkinsons sjukdom får problem med musklerna i nacke, ben och ansikte. Vanliga symtom är skakningar i händerna, gång med böjd kroppshållning, balanssvårigheter och talbesvär. Sjukdomen kan också leda till sexuell impotens samt ofrivilliga rörelser, såsom ryckningar eller vridningar som är svåra att kontrollera.

Psykiska följder

Parkinsons sjukdom kan även bidra till andra psykiska tillstånd, bland annat depression och demens. Depression ger både känslomässiga och fysiska symtom, exempelvis ledsamhet, hopplöshet, sömnlöshet och i svåra fall självmordstankar eller självmordsbeteende. Demens är ett degenerativt tillstånd som orsakar minnesproblem och nedsatt tankeförmåga, enligt Mayo Clinic.

Diagnostik

Det kan vara svårt att ställa diagnosen Parkinsons sjukdom, eftersom det inte finns något specifikt test som kan bekräfta sjukdomen. Enligt National Institute on Aging utför läkare därför vanligtvis en noggrann neurologisk undersökning för att bedöma om patienten uppvisar typiska tecken, såsom balansproblem, skakningar i vila eller långsamma rörelser. Patientens sjukdomshistoria och symtomutveckling spelar också en viktig roll vid diagnos.

Behandling

Sjukdomen behandlas oftast med läkemedel som höjer dopaminhalterna i hjärnan eller efterliknar dess effekt. Vanligt använda mediciner inkluderar Levodopa, dopaminagonister och monoaminoxidashämmare (MAO-B-hämmare). Behandlingen kan inte bota sjukdomen, men den kan lindra symtomen och förbättra livskvaliteten avsevärt. Utöver medicinering rekommenderas ofta fysioterapi, träning och talträning för att bibehålla rörlighet och kommunikationsförmåga så länge som möjligt.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online