I fysiologi är en effektor vilken struktur som helst som producerar ett svar på ett neuralt stimuli. De två huvudtyperna är muskler och körtlar.
Muskel-effektorer
- Skelettmuskel: Viljestyrd rörelse, hållning, värme (somatica motorneuroner).
- Hjärtmuskel: Hjärtkontraktion (autonom: sympatisk/parasympatisk).
- Glatt muskel: Kärtontus, GI-motilitet, bronkialdiameter, pupillstorlek, håruppställning (autonom).
Körtel-effektorer
- Exokrina körtlar: Sekretera via gängor (svett, spottkörtlar, matsmältningsenzymer, slem, talg). Kontrolleras av autonom (mestadels parasympatisk) och vissa somatiska (svett = sympatisk kolinergisk).
- Endokrina körtlar: Sekretera hormoner i blod (hypofys, sköldkörtel, binyar, bukspottkörtel, könskörtlar). Regleras av hypofys-hypothalamus-axlar, autonom input, humoral signaler.
Reflexbåge-exempel
Rör het spis → sensorisk neuron → interneuron → motorneuron → skelettmuskel kontraheras (vridning) + sympatisk aktivering → binyarmedulla utsöndrar adrenalin. Både muskel och körtel är effekter.
Klinisk relevans
- Autonom dysfunktion (t.ex. diabetisk neuropati) → försämrade effectorsvar (gastropares, ortostatisk hypotoni, anhidros).
- Botulinumtoxin blockerar ACh vid neuromuskulär synaps (muskel-effektor) och kolinerga synapser (svettkörtlar).
- Myasthenia gravis: Antikroppar mot muskel-ACh-receptorer → effektor-fel.
Varje neural utdata verkar slutligen genom muskel- eller körtel-effektorer för att upprätthålla homeostas eller interagera med miljön.
