När vi höra ordet callus tänker de flesta på den förtjockade hud som bildas av slitage på händer och fötter. Medan många söker sig till fotvårdsspecialister för att få bort sådan hudcallus är en bencallus något man faktiskt vill ha – åtminstone så länge den behövs. Det bästa är att när den inte längre fyller någon funktion försvinner den av sig själv.
En bencallus uppstår när ett brutet ben börjar läka. Allt inleds med att ett koagel bildas vid frakturstället, vilket utgör det första strukturella stödet som främjar läkningen – i viss mening likt en sårskorpa. Efter en tid ersätts koagulet av bindväv och brosk, som stödjer frakturen ännu bättre. Detta stadium kallas mjuk callus. Några veckor efter frakturen hårdnar den mjuka callusen i takt med att bindväven och brosken omvandlas till verkligt bentvävnad.
Bencallusen – i kombination med immobilisering av det brutna benet, oftast med hjälp av gips – ger frakturen möjlighet att läka. Nytt ben bildas vid frakturstället och komprimeras sedan för att fylla ut det område som behöver återställas. Gradvis börjar benet återfå sin ursprungliga form.
För en vuxen tar hela processen vanligtvis sex till åtta veckor. Hos barn kan läkningen gå snabbare, medan äldre ofta behöver längre tid. Så småningom bryts vävnaden i bencallusen gradvis ned och ersätts av starkt, lamellärt ben.
Ett brutet ben kräver oftast gips och ofta även någon form av hjälpmedel som avlastar den vikt eller belastning som benet normalt bär. Det kan handla om arm slinga för armens ben och kryckor eller rullstol för benens ben. Så fort läkaren dock har gett klartecken för att börja använda benet igen hjälper faktiskt regelbunden användning samt kontrollerad belastning benet att fullfölja ombyggnadsfasen.
Viktigast av allt: drabbas du av en fraktur eller benbrytning ska du alltid kontakta kvalificerad vårdpersonal och noga följa läkarens anvisningar för just din specifika situation. På så sätt optimerar du dina chanser till en snabb och fullständig återhämtning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online