Att räta ut en bruten näsa är en form av frakturreposition som utförs antingen sluteet, med instrument som greppar och manipulerar benen på plats genom huden, eller genom en öppen operation som kallas rinoplastik. Sluten manipulation kan utföras av en erfaren läkare på mottagning eller på en akutmottagning. Rinoplastik är däremot en komplex rekonstruktiv operation som utförs av en specialist för att uppnå ett individuellt anpassat kosmetiskt och funktionellt resultat.
Bestäm tillsammans med din läkare om manipulation utan öppen kirurgi är rätt för dig. Den slutna metoden kan räta ut enkla frakturer, septumfrakturer som avviker mindre än hälften av näsryggens bredd samt avvikelser som blockerar andningen eller slemdräneringen. Metoden lämpar sig inte vid komplicerade frakturer, öppna frakturer eller frakturer i skallbasen.
Välj bästa möjliga tidpunkt och specialist. En akutläkare kan uppnå korrekt läge inom några timmar efter skadan, innan svullnaden hinner tillta, men det finns inga vetenskapliga belägg för att omedelbar manipulation ger ett bättre funktionellt och kosmetiskt resultat. Tänk också på att akutläkare inte erbjuder fortsatt vård eller rinoplastik.
Vänta tre till fem dagar efter skadan så att svullnaden hinner lägga sig, men dröj inte för länge – efter cirka tio dagar börjar benen växa ihop i fel läge. Vid det laget kan en öNH-specialist (öron-, näs- och hals) eller plastikkirurg utföra den slutna rätningen och ge råd om specifika tekniker vid rinoplastik. Vissa läkare manipulerar näsan upp till tre veckor efter skadan, medan andra väntar flera månader för att nå mer förutsägbara resultat. Fråga även om kirurgen kan nås för uppföljning utanför ordinarie arbetstid om problem skulle uppstå.
Ta med ett gammalt foto till öNH-läkaren eller plastikkirurgen. Upp till 30 procent av patienterna har en asymmetri som fanns redan före skadan. Läkaren kommer inte att manipulera frakturen om asymmetrin inte orsakats av skadan, men rinoplastik och kosmetisk kirurgi kan åtgärda mindre kosmetiska defekter. Dessa specialister har särskild utbildning inom kosmetisk och rekonstruktiv ansiktskirurgi och kan guida dig genom hela utbudet av behandlingar.
Välj en läkare som utför ingreppet i en övervakad miljö med tillgång till sug- och återupplivningsutrustning, ifall en allvarlig blödning skulle uppstå.
Diskutera risker och komplikationer med din läkare innan ingreppet. Möjliga komplikationer inkluderar blödning, infektion, bihåleinflammation, andningsproblem, kosmetisk missbildning, sällsynta hjärninfektioner samt ovanliga biverkningar av anestesi som stroke, krampanfall, hjärtproblem och till och med dödsfall.
Begär skriftliga eftervårdsinstruktioner med det exakta namnet på ingreppet samt information om eventuella läkemedel du fått – detta är viktigt om du senare skulle behöva akut vård.
Diskutera smärtlindringsalternativ med din läkare. För att bedöva näsan kan bomullstussar indränkta i bedövningsmedel föras in, eller så kan spray, lokala injektioner och nervblockader användas. Intravenös sedering är också ett alternativ, men då krävs övervakning och du behöver en ansvarig vuxen som följer med dig hem.
Låt läkaren föra in ett spekulum (ett metallinstrument som spänner ut näsborrarna) för att undersöka om det finns blödning, klar cerebrospinalvätska (CSF) eller ett blodansammlat hematom i septum. Om ett hematom finns kommer läkaren att skära upp och tömma det. Om CSF påvisas bör den slutna metoden inte användas.
Fråga din läkare vilka instrument som kommer att användas för att flytta näsbenen på plats. En Boies-elevator lyfter det förskjutna benet medan läkaren samtidigt trycker för att omplacera de brutna fragmenten. Asch-tång förs varsamt in i näsborren för att greppa de förskjutna fragmenten och föra dem tillbaka i rätt läge. Observera att överdriven kraft kan skada näsvävnaden och orsaka blödning.
Be om en spegel för att kontrollera om du är nöjd med näsans nya läge. Därefter läggs en skena på näsan som sitter i ungefär en vecka. Antibiotika och smärtstillande medicin kan förskrivas, och läkaren informerar dig om när du bör söka vård igen – exempelvis vid tecken på infektion, kraftig blödning, missbildning eller nedsatt slemdränering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online