Permanent pacemaker: olika typer, funktion och försiktighetsåtgärder

Behovet av att få en permanent pacemaker inplacerad uppstår till följd av sjukdomar eller tillstånd som påverkar hjärtats frekvens eller rytm. Pacemakern är en liten enhet med låg energiförbrukning som avger elektriska impulser när hjärtat slår för fort, för långsamt eller oregelbundet. Impulserna som pacemakern avger håller hjärtat i en jämn och regelbunden rytm. En kardiolog kan programmera olika typer av pacemakers så att de svarar på specifika störningar i hjärtats elektriska ledningssystem.

Olika typer av pacemaker

Pacemakers delas in i tre huvudtyper beroende på antalet elektroder:

• Enkammarpacemaker – fungerar med en enda elektrod, placerad antingen i hjärtats övre kammare (förmaket) eller i den nedre kammaren (ventrikeln).
• Tvåkammarpacemaker – har en elektrod i förmaket och en i ventrikeln, vilket ger en mer samordnad rytm mellan hjärtats kamrar.
• Biventrikulär pacemaker – använder tre elektroder: en i högra förmaket, en i högra ventrikeln och en i vänstra ventrikeln. Denna typ används ofta vid hjärtsvikt för att förbättra hjärtats pumpförmåga.

Undertyper av pacemakerfunktion

Inom pacemakerinställningar finns flera undertyper som styr hur enheten reagerar på hjärtats aktivitet:

• Fastfrekvenspacemaker – levererar en förinställd hjärtfrekvens som inte anpassas efter aktivitetsnivån.
• Demand-pacemaker – avger endast impulser när hjärtfrekvensen sjunker under ett förinställt värde.
• Frekvensanpassad pacemaker – anpassar stimuleringen automatiskt efter kroppens aktivitetsnivå, exempelvis vid fysisk ansträngning.

Implanterbar cardioverter-defibrillator (ICD)

Den implanterbara cardioverter-defibrillatorn, vanligen förkortad ICD, arbetar på låga energinivåer precis som en pacemaker för att reglera hjärtfrekvens och rytm. Vid farliga rytmstörningar, såsom kammarflimmer (ventrikelfibrillering) och kammartakykardi, kan ICD:n dessutom avge högenergiimpulser för att återställa en normal rytm. Båda dessa rytmstörningar kan, om de lämnas obehandlade, vara livshotande.

ICD används även vid hjärtsjukdomar, tillstånd och rubbningar som kan leda till kardiomyopati, kronisk hjärtsvikt, plötslig hjärtdöd och långt QT-syndrom.

Så fungerar en pacemaker

En pacemaker består av en liten generator som innehåller en miniatyrdator och ett batteri. Elektroderna för pacemakerimpulserna till hjärtmuskeln och övervakar samtidigt hjärtats elektriska aktivitet. En kardiolog kopplar en till tre elektroder till generatorn, beroende på vilket hjärtproblem som ska behandlas. Varje gång generatorn skickar ut en impuls genom elektroderna drar hjärtmuskeln ihop sig, vilket ger upphov till ett hjärtslag.

Försiktighetsåtgärder efter inplantering

Efter en pacemakerinplantering bör vissa försiktighetsåtgärder följas för att skydda elektroniken från skador:

• Håll dig borta från områden med högspänning, strålning och starka magnetiska fält.
• Undvik högspänningsledningar, stora industrimagneter och bågsvetsmaskiner, eftersom dessa kan orsaka allvarliga störningar i pacemakern.
• Mikrovågsugnar utgjorde tidigare en risk, men tack vare inbyggda säkerhetsmekanismer är störningar idag inget problem.
• Metallsökare skadar inte pacemakern, men ta alltid med ditt pacemakerkort för att kunna förklara eventuella larm.
• Undvik magnetresonansundersökning (MRT), eftersom magneten kan skada pacemakern. Informera alltid personalen om att du har en pacemaker.

Kontakta din läkare om du upplever yrsel, svimningskänsla, andnöd eller oregelbundenheter i hjärtfrekvensen – detta kan vara tecken på att pacemakern inte fungerar som den ska.