Hosta: Typer, orsaker och hur du behandlar den

Hosta är en reflexhandling som stöter ut sekret, som slemt, ur luftvägarna. Det finns både frivilliga och ofrivilliga hostningar. En ihållande eller kraftig hosta bör undersökas av en läkare för att utesluta bakterier och andra infektioner samt för att förebygga spridning av smittsamma sjukdomar via luften.

Typer av hosta

Det finns två huvudtyper av hosta: produktiv och icke-produktiv. En produktiv hosta stöter ut slemt ur kroppen, medan en icke-produktiv hosta – även kallad torrhosta – inte gör det.

Tidsperspektiv

Läkare bedömer hostans allvarlighetsgrad utifrån hur länge den pågår. Man skiljer mellan akut, subakut och kronisk hosta. Att känna till hostans karaktär underlättar valet av behandling.

• Akut hosta varar i högst tre veckor.
• Subakut hosta varar mellan tre och åtta veckor.
• Kronisk hosta föreligger när hostan pågått i mer än åtta sammanhängande veckor.

Identifiering genom slemmets färg

Färgen på det upphostade sekretet kan ge ledtrådar om den bakomliggande orsaken:

• Gul eller grön slemhinna förknippas ofta med en bakteriell infektion.
• Vit eller grå slemhinna kan ibland bero på rökning eller annan irritation.
• Mycket tjockt slem signalerar ofta astmatiska problem.
• Brunt eller rött slem kan i vissa fall tyda på ett allvarligare lungproblem, såsom tuberkulos.

Slemmets färg hjälper till vid diagnos, men det är inte den enda faktor som beaktas.

Bakomliggande orsaker att tänka på

Att förstå orsaken bakom en hosta kan hjälpa till att förebygga återkommande besvär. Hosta som triggas av irritationsämnen eller miljöfaktorer kan undvikas, medan hosta till följd av förkylning är svårare att förebygga. Ta reda på vad som orsakar hostan och arbeta aktivt för att förhindra återfall.

Kronisk torrhosta orsakas oftast av nässekrektion som rinner ner i halsen (postnasal drip), gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) eller astma. Behandling av dessa tillstånd minskar hostbesvären.

Akut och kraftig hosta beror ofta på luftvägsinfektioner, exempelvis tuberkulos, kikhosta eller lunginflammation.

Rökare utvecklar ofta en kronisk, hackande hosta. Den så kallade rökhostan försvinner vanligen genom att man slutar röka.

Fibromyalgi och astma kan ge överkänslighet mot dofter, vilket i sin tur kan göra att personen hostar när starka lukter finns i omgivningen. Prata med din läkare om eventuella medicinska tillstånd för att ta reda på om hostan kan vara ett symptom.

Tillstånd som påverkar lungorna och kan orsaka hosta inkluderar cystisk fibros, sarkoidos och kronisk lungsjukdom. Tumörer i lungorna i samband med lungcancer kan också leda till hosta.

Förebyggande åtgärder

För att förebygga eller minska svårighetsgraden av hosta bör du ta dina mediciner enligt läkarens ordination vid kroniska sjukdomar, undvika personer med förkylning, se till att få i dig tillräckligt med C-vitamin samt undvika miljöfaktorer som irriterar luftvägarna.