En sak har alla människor gemensamt: förr eller senare blir vi tilltäppta! Nästäppa och tryck över huvudet och bihålorna drabbar oss under influensasäsongen, när pollennivåerna är höga eller av andra anledningar som vi helt enkelt inte rår på. Den goda nyheten är att det finns flera sätt att lindra besvären – även om man lider av återkommande eller kroniska kongestionsbesvär.
Huvud- och bihålekongestion, ofta kallad nästäppa, är symtom som vanligtvis följer med förkylning, influensa eller allergi. Besvären orsakas av en ökad sleimbildning i näsbanorna när kroppen bekämpar ett virus eller ett allergen. Alla drabbas av nästäppa någon gång i livet, men vissa personer är mer mottagliga än andra. Kongestionen följs ofta av en täppt eller rinnig näsa och huvudvärk. Yrsel kan också förekomma, och många beskriver känslan som att befinna sig i ett slags dimma.
Bihålekongestion kan leda till bihålehuvudvärk eller bihåleinflammation (sinuit) – en åkomma som många lider av utan att den blir diagnostiserad. American Academy of Otolaryngology–Head and Neck Surgery, en organisation som framför allt består av kirurger specialiserade på huvud och hals, uppskattar att fler än 37 miljoner amerikaner drabbas av bihåleinflammation varje år. De upplever ansiktssmärta och tryck, liksom nästäppa och sekret från näsan. De flesta behandlar dock dessa symtom som en vanlig förkylning och söker inte vård för sinuit.
Huvudkongestion beroende på förkylning eller influensa kan ofta botas med naturliga huskurer. Organisationen Health Cold Remedies rekommenderar vätska, vitaminer, kycklingsoppa och vila. Samma råd gäller även den som lider av bihålekongestion, men Medline Plus lägger till ytterligare alternativ: luftfuktare, ånga, en varm tvättlapp pressad mot ansiktet samt nässpray.
Om din nästäppa inte går över inom sju till tio dagar kan ytterligare åtgärder behövas, eftersom förkylningssymtomen då kan ha utvecklats till akut bakteriell bihåleinflammation. I det skedet krävs ofta antibiotika för att förhindra att infektionen förvärras, liksom avsvällande näs- och orala preparat för att lindra obehaget. Enligt Common Cold, Inc. botas akut bakteriell bihåleinflammation i 90 procent av fallen med hjälp av antibiotika. Lämnas den däremot obehandlad kan den leda till flera allvarliga sjukdomar, exempelvis bakteriell hjärnhinneinflammation, hjärnböld eller kronisk bihålesjukdom.
För dem som plågas av återkommande bihåleinflammation har bihåleoperationer blivit allt vanligare de senaste åren. Med hjälp av datortomografi (CT) och röntgen kan läkare hitta den underliggande orsaken till den ihållande kongestionen och använda olika tekniker för att få bihålorna friska. American Academy of Otolaryngology listar flera olika operationsmetoder. Ingripandet kan göras genom patientens näsa för att rensa bort sleim (funktionell endoskopisk bihålekirurgi) eller via överkäken (Caldwell-Luc-metoden). Även bildstyrd endoskopisk kirurgi blir ett allt populärare alternativ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online