Det finns flera olika typer av influensa som barn kan drabbas av, men de tre vanligaste är influensa A, B och C. Influensa B är extremt smittsam och åtföljs av en rad besvär som kan göra ett barn ordentligt sjukt. Sjukdomen börjar oftast mycket plötsligt och kan pågå i upp till sju dagar.
De barn som löper störst risk att få allvarliga komplikationer är barn mellan sex månader och två års ålder. Barn i denna åldersgrupp bör därför övervakas noga så att förvärrade symtom och komplikationer upptäcks i tid.
Symtomen på influensa B inkluderar illamående, muskelvärk, svettningar, aptitlöshet, kräkningar, frossa, yrsel, huvudvärk och trötthet. De brukar komma samtidigt och sätta hela kroppen under press, där halsen, näsan och lungorna är värst drabbade.
Influensans mest karaktäristiska tecken är hög feber. Vid influensa B stiger temperaturen ofta till mellan 39 och 41 grader Celsius. Den höga febern är ofta det som skiljer influensa från en vanlig förkylning, som sällan ger feber över 38–39 grader.
Eftersom influensa B är så smittsam drabbas många barn i skolor och på förskolor. Från det att ett barn smittas tar det upp till en vecka innan symtomen visar sig, vilket ofta gör det svårt att avgöra var smittan kommer ifrån.
För att minska risken att sprida vidare infektionen bör ett sjukt barn täcka mun och näsa vid hosta och nysning, tvätta händerna regelbundet och helst hålla sig hemma tills febern gått ner.
En särskild risk för barn som återhämtar sig från influensa B är Reyes syndrom. Det är en allvarlig sjukdom som drabbar alla kroppens organ, skadar hjärnan svårt och kan leda till bestående psykiska och fysiska problem. Reyes syndrom är mycket ovanligt, men kan drabba barn som fått acetylsalicylsyra (aspirin) under en virusinfektion.
Därför varnade den amerikanska hälso- och socialministern Richard Schweiker redan 1982 allmänheten för att barn och tonåringar med influensasymtom aldrig skulle ta aspirin. Varningen upprepades 1986 av efterträdaren Otis R. Bowen. Samma råd gäller än idag: ge aldrig barn under 18 år läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra vid febersjukdomar – använd i stället paracetamol.
Frågan om barn bör vaccineras mot influensa har länge debatterats. Tidigare fanns olika råd: American Academy of Pediatrics ansåg att barn under fem år inte behövde vaccineras, medan Centers for Disease Control and Prevention (CDC) rekommenderade vaccin från sex månaders ålder.
Idag är bilden klarare. Både CDC och svenska myndigheter rekommenderar influensavaccination för barn från sex månaders ålder, särskilt de som tillhör en riskgrupp. I Sverige erbjuds gratis vaccination främst till riskgrupper, men föräldrar kan även låta vaccinera friska barn privat. Beslutet ligger hos föräldrarna och bör diskuteras med barnets vårdcentral eller BVC.
Ett barn som diagnostiserats med influensa B behöver inte nödvändigtvis vårdas på sjukhus. Men om symtomen fortsätter att förvärras, eller om en sekundär infektion tillkommer, kan sjukhusvård krävas för att förebygga lunginflammation.
De flesta barn kan vårdas hemma med gott om vätska, vila och receptfria läkemedel som lindrar symtomen. Observera att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA redan 2008 avrådde från att ge receptfria host- och förkylningsmedel till barn under två år. Ett barn under två år med influensasymtom bör alltid undersökas av läkare. Till äldre barn kan exempelvis febernedsättande medel som paracetamol ges, liksom vissa hostdämpande preparat – följ alltid doseringsanvisningen och fråga gärna apoteket till råds.
Sök vård via vårdcentralen, 1177 eller akuten om barnet har svårt att andas, inte vill dricka, verkar slött eller omtöcknat, får feberkramp eller om febern inte sjunker. Små barn under två år bör alltid bedömas av läkare vid misstanke om influensa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online