Kognitiv psykologi bygger på idén att våra tankar påverkar våra känslor. Förvrängda eller negativa tankemönster kan orsaka ångest, depression och andra former av psykiskt lidande. Kognitiva rådgivare lär sina klienter hur de kan identifiera förvrängningar i sitt tänkande och ersätta dem med mer rationella och realistiska tankar. Klienten förväntas ta en aktiv roll i sin behandling, bland annat genom att göra hemuppgifter för att öva på de tekniker som lärts ut under sessionerna.
Kognitiva terapeuter lär klienterna att upptäcka förvrängningar i sina egna tankar. Det innebär ofta att klienten använder ett arbetsblad där hen skriver ner en kort beskrivning av en obehaglig händelse, hur hen kände sig i stunden och vad hen exakt tänkte. Därefter jämför klienten sina tankar med en lista över vanliga kognitiva förvrängningar.
Ett exempel på en vanlig kognitiv förvrängning är det som psykologen David Burns kallar "mind reading" – att man antar att andra människor tänker negativt om en. Om en vän till exempel inte svarar på ett mejl kan man dra slutsatsen att vännen måste vara arg, trots att det finns många andra möjliga förklaringar.
Kognitiva rådgivare hjälper klienter att "svara emot" sina förvrängda tankar genom att söka efter bevis och betrakta situationen mer objektivt. Om du är säker på att en vän är arg på dig för att hen inte svarat på ditt mejl, uppmuntrar rådgivaren dig att fundera på alternativa förklaringar – kanske har vännen aldrig fått mejlet, eller saknar tid att svara just nu.
Grundidén är att du mår bättre om du inte automatiskt antar det värsta. Klienterna övar på att identifiera och ifrågasätta sina tankemönster både under samtalsterapin och hemma mellan sessionerna, vilket gör teknikerna till en naturlig del av vardagen.
Många kognitiva rådgivare kombinerar kognitiva och beteendeterapeutiska metoder. Faktum är att kognitiv terapi ofta kallas kognitiv beteendeterapi (KBT). Beteendeinriktade metoder fungerar särskilt bra vid ångest och fobier.
Personer med fobier kan övervinna sin rädsla genom att gradvis exponera sig för det som skrämmer dem, med början i situationer som väcker minst ångest och sedan successivt arbeta upp mot mer utmanande situationer. En person med höjdrädsla skulle till exempel börja på en plats som väcker lätt oro, som en balkong på andra våningen. När den rädslan bemästrats kan nästa steg vara att gå upp till en högre våning, och till slut besöka platser som väcker störst ångest, som en klippkant. Genom denna stegvisa exponering avtar rädslan successivt tills den inte längre styr personens liv.
Vissa rådgivare kombinerar träning i medveten närvaro med kognitiv terapi. Mindfulness-tekniker bygger på buddhistiska meditations- och medvetenhetstekniker. Träningen fungerar väl tillsammans med kognitiv terapi eftersom båda handlar om att lära sig betrakta sina egna tankar och känslor som en utomstående observatör, istället för att fastna i dem.
Vissa rådgivare hämtar även begreppet medkänsla från buddhismen och lär klienterna att bemöta sig själva med större värme. Klienterna lär sig inse att hård självkritik är kontraproduktiv, och de uppmuntras att behandla sig själva med samma respekt och omtanke som de skulle visa en god vän.
Genom att kombinera dessa tekniker ger kognitiv rådgivning klienterna praktiska verktyg för att hantera negativa tankar och känslor i vardagen – verktyg som kan användas långt efter att terapin avslutats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online