Enligt National Alliance on Mental Illness (NAMI) drabbas 15 miljoner vuxna amerikaner – cirka 5 till 8 procent av den vuxna befolkningen – av depression varje år. Även om många fall av depression kan behandlas effektivt inom öppenvården finns det situationer då sluten vård blir nödvändig, ibland för att rädda personens liv.
Enligt Mayo Clinic är depression en kronisk sjukdom som kan störa en individs förmåga att utföra grundläggande och nödvändiga funktioner. NAMI betonar att svår depression är återkommande: en person som har genomgått en episod av svår depression löper stor risk att drabbas igen. Depressiva episoder kan i själva verket upprepas så ofta som två gånger per år och få allvarliga konsekvenser för den fysiska hälsan.
Depression har flera riskfaktorer och kan yttra sig på olika sätt: genom biokemiska obalanser, kognitiva (negativa) tankemönster, som en biverkning av vissa läkemedel eller sjukdomar, eller till följd av svåra omständigheter i livet. Kvinnor rapporterar symtom på depression dubbelt så ofta som män. Sjukdomen har dessutom en genetisk komponent och tenderar att gå i familjer.
Den allvarligaste faran vid obehandlad svår depression är suicid. Vissa personer med svår depression kan även rikta aggression mot andra, ofta de som står dem närmast. En person som visar extrem förtvivlan efter att ha förlorat sitt jobb eller en närstående kan riskera suicid eller någon annan drastisk handling. Att ordna sina praktiska angelägenheter, särskilt att ge bort personliga ägodelar, är ett klassiskt varningstecken för ett möjligt överhängande suicidförsök. Öppna hot om suicid ska alltid tas på allvar – det är en myt att personer som talar om att ta sitt liv sällan genomför handlingen.
Ett psykotiskt tillstånd utlöst av en kemisk obalans i hjärnan kan också leda till att en person försöker begå suicid eller skadar andra. En person som uppvisar märkligt beteende kan behöva psykiatrisk slutenvård, om inte annat för att fastställa orsaken till beteendet. Hotet om skada mot sig själv eller andra är den viktigaste faktorn som avgör behovet av sluten vård vid depression.
Ett annat varningstecken är när en person slutar sköta sin grundläggande hygien eller visar andra tecken på att inte längre orka ta hand om sig själv. Allvarligt substansmissbruk, inklusive missbruk av receptbelagda läkemedel som används som självmedicinering mot depression, kan också göra sluten vård nödvändig.
När det svåra beslutet att söka sluten vård väl har tagits är nästa steg att välja en lämplig vårdinrättning och skriva in den drabbade personen. Vissa inrättningar specialiserar sig på specifika diagnoser, medan andra förbjuder besök helt – även från familjemedlemmar – under behandlingstiden. Dessa faktorer, tillsammans med kostnaden, avgör vilket val som passar bäst. Det är också klokt att ta reda på vem som fattar beslut om utskrivning och under vilka omständigheter patienten får lämna inrättningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online