Yrsel, känsla av att snurra, omtöckning, ljud och egendomliga sensationer i öronen – många olika symtom kännetecknar störningar i det vestibulära systemet. Den minskade livskvalitet som dessa störningar orsakar leder ofta till depression och ångest. Vissa läkare har dessutom observerat att en redan befintlig depression eller ångest kan förvärra symtomen vid vestibulära störningar.
Vestibulära störningar orsakas vanligtvis av sjukdom eller missbildning i innerörat, eller i vissa fall i de nervkärnor som förbinder hjärnstammen med innerörat. Störningarna ger en falsk känsla av rörelse. En person med en vestibulär störning kan uppleva att hen snurrar, faller, svävar eller gungar, eller att världen rör sig oroande runt omkring hen. Detta tillstånd kallas vertigo. I vissa fall blir vertigot så allvarligt att det helt gör den drabbade oförmögen att klara sin vardag.
Depression är en emotionell störning där en person känner sig nedstämd, tappar intresset för vardagliga sysslor eller upplever en minskad känsla av självvärde. Den livskvalitet som går förlorad i samband med vestibulära störningar kan i sig utlösa en depression. Flera studier tyder dessutom på att vestibulära symtom blir värre hos personer som redan lider av depression.
En viss grad av ångest är normal, men den kan utvecklas till en störning om den blir invalidiserande. Rädsla för vad som kan hända kan få en person att stanna hemma, minska sina aktiviteter och dra sig undan från sociala kontakter. Eftersom personer med vestibulära störningar ofta har svårt att röra sig, och till och med riskerar att falla eller fatta felaktiga bedömningar, är det naturligt att drabbade upplever ångest. Även här visar vissa studier att en redan existerande ångeststörning kan försvåra de vestibulära symtomen.
Enligt Vestibular Disorders Association (VEDA) är personer med vestibulära störningar benägna att drabbas av kognitiva problem som minnesproblem, koncentrationssvårigheter och svårigheter att bearbeta information i rätt ordning. Dessa symtom kan vara lika invalidiserande som de fysiska besvären och kan i sin tur bidra till ytterligare depression och ångest.
Vissa personer med vestibulära störningar samt depression eller ångest svarar bra på antidepressiva läkemedel, exempelvis fluoxetin. Andra får hjälp av kognitiv terapi, där terapeuter lär ut strategier för att hantera, strukturera och lagra ny information så att den kan återkallas senare. Även om det ibland kan vara nödvändigt att lära sig leva med en vestibulär störning behöver man inte ge efter för den depression och ångest som ofta följer med den – rätt stöd och behandling kan göra stor skillnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online