Depression är ett allvarligt problem oavsett vem det drabbar, eftersom det kan leda till andra fysiska och psykiska hälsoproblem – ja, till och med självmord. När unga vuxna drabbas av depression under studietiden tillkommer dessutom flera extra riskfaktorer. Många studenter bor hemifrån för första gången och saknar det naturliga stöd som familjen brukar erbjuda. Andra känner stark press att prestera höga betyg eller att hitta ett jobb direkt efter examen.
Enligt John Greden, medicine doktor och tidigare verkställande direktör för University of Michigan Depression Center, tenderar depression att nå sin topp mellan 15 och 19 års ålder. Även om de flesta studenter befinner sig i den övre delen av den åldersgruppen är det betydelsefullt att de påbörjar sina studier just när depression ofta gör sin debut. Greden uppskattar att cirka 15 procent av alla studenter kämpar med depression, och att ungefär 10 procent börjar sina studier med en redan etablerad depressionshistorik.
Ofta är den person som är deprimerad inte ens medveten om vad som händer. Därför spelar omgivningen en avgörande roll för att förebygga allvarliga konsekvenser. Om en boendevärd, rumskompis, klasskamrat, vän eller lärare misstänker att en student mår dåligt bör hen kontakta någon som kan ingripa direkt, exempelvis en förälder, kurator eller studievägledare. Det är också viktigt att studenterna själva känner till vilka faktorer i vardagen som kan öka risken för att utveckla depression.
När studenter börjar på universitetet upplever de ofta mer stress på grund av nya ansvarsområden. De behöver dessutom bygga upp egna strategier för tidsplanering för att kunna hantera alla sina uppgifter. Den som står på egna ben för första gången måste hålla koll på ekonomin, anpassa sig till livet bortanför familj och gamla vänner, samtidigt som studierna ska hållas uppdaterade. Till detta kommer mötet med nya människor och nya idéer, och många kan känna sig vilse i försöken att hitta sig själva.
Vissa studenter har svårt att hänga med i den krävande nivån på universitetskurserna och utvecklar depression som en följd av det. Studenter som finansierar sina studier genom stipendier bär dessutom på extra press att hålla en viss betygsnivå. Särskilt äldre studenter börjar blicka framåt mot livet efter examen och stressar över huruvida de kommer att hitta ett jobb eller bli antagna till sitt önskade masterprogram.
Ett av de största problemen kopplade till depression är sömn, eftersom sömnbrist både kan vara en orsak och en effekt av tillståndet. Studenter som inte får tillräckligt med sömn kan utveckla depressiva symtom, men depression kan i sin tur göra det svårt att sova – vilket skapar en ond cirkel. Sömn är särskilt relevant i diskussionen om studenters psykiska hälsa, eftersom så många försöker få ihop studier, extrajobb, praktik, föreningsaktiviteter och socialt liv inom samma dygn. Sömnbristen är därför ett konstant och utbrett problem på universitetscampus världen över.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online