1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Imipramin kontra klomipramin: jämförelse av biverkningar

Klomipramin och imipramin är båda så kallade tricykliska antidepressiva läkemedel. De verkar genom att öka aktiviteten hos vissa signalsubstanser i hjärnan som spelar en direkt roll för humör och beteenden. Även om läkemedlen liknar varandra till mekanismen skiljer sig deras användningsområden och delar av deras biverkningsprofiler åt.

Användningsområden

Klomipramin används framför allt för att behandla tvångssyndrom (OCD), ett tillstånd som kännetecknas av återkommande tvångstankar och tvångshandlingar. Imipramin används däremot främst vid behandling av depression, men kan i vissa fall även ordineras mot enures, det vill säga sängvätning hos barn.

Vanliga biverkningar

Klomipramin och imipramin har i stort sett samma vanliga biverkningar. Dessa inkluderar:

  • Yrsel och dåsighet
  • Muntorrhet
  • Huvudvärk
  • Illamående, kräkningar och magbesvär
  • Mardrömmar
  • Svettningar
  • Trötthet och svaghetskänsla
  • Viktförändringar, både viktminskning och viktökning

Specifika biverkningar av klomipramin

Förutom de gemensamma biverkningarna har ytterligare besvär rapporterats hos användare av klomipramin, bland annat förstoppning, diarré, irritabilitet och nedsatt aptit.

Specifika biverkningar av imipramin

Patienter som behandlas med imipramin har även rapporterat andra biverkningar, exempelvis upprymdhet eller rastlöshet, impotens, vidgade pupiller samt ökad känslighet för solljus.

Viktiga varningar

Båda läkemedlen delar samma allvarliga risker. De bärs av en så kallad varningsruta från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, som varnar för att patienter – särskilt tonåringar och unga vuxna – kan utveckla självmordstankar eller självdestruktiva beteenden under pågående behandling. Det är därför viktigt att behandling alltid sker under noggrann övervakning av läkare, och att oväntade humörsvängningar eller beteendeförändringar omedelbart rapporteras till vårdpersonal.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online