En stroke kan vara mild med knappt märkbara symtom, men den kan också få förödande konsekvenser för livskvaliteten. De fysiska effekterna kan omfatta svaghet, trötthet, smärta, sväljsvårigheter, perceptionsstörningar som nedsatt avstånds- och rumsbedömning, känselstörningar samt problem med tänkande och minne. Många drabbas även av tal- eller skrivsvårigheter, depression och svårigheter att kontrollera sina känslor.
Hur allvarliga effekterna blir beror på hur mycket vävnad som skadats och var i hjärnan stroke inträffade.
Enligt UIHealthcare.com drabbas ungefär hälften av alla som överlever en stroke av depression efter stroke. Depressionen kan bero på att stroken skadat de hjärnområden som reglerar känslor, men den kan också uppstå som en reaktion på strokens följder – de plötsliga förändringar i energi, förmågor, känslor, perception och självständighet som den drabbade måste anpassa sig till.
Att hantera depression efter stroke kräver att man både behandlar depressionen direkt och tar itu med strokens många olika effekter.
Så snart som möjligt efter stroke bör patienten genomgå en omfattande neurologisk och psykologisk utredning. En stroke får olika effekter hos olika personer beroende på skadans placering, art och omfattning i hjärnan, hjärnans individuella struktur samt eventuella kringliggande skador på närliggande områden.
Utredningen bör bedöma alla beteenden som potentiellt kan påverkas av hjärnskadan. Testerna bör omfatta motorik, emotionell funktion, problemlösning, minne, tal, språk, språkrelaterade rörelser, omdöme, impulskontroll, spontanitet och socialt beteende. Även kontroll av ansiktsuttryck, finmotorik, styrka i armar, händer och fingrar samt förmågan att utföra komplexa rörelsesekvenser bör utvärderas.
När styrkor och svagheter har identifierats bör en individanpassad rehabiliteringsplan tas fram. Planen bör innehålla konkreta åtgärder för vart och ett av de problem som upptäckts vid utredningen, men också strategier för att hantera den övergripande återhämtningen och den emotionella anpassningen. Om depression är ett identifierat problem bör en psykolog eller terapeut involveras i behandlingen.
Ofta är vård på en välrenommerad enhet för hjärntraumarehabilitering med kompetent personal det mest effektiva sättet att främja återhämtning och lindra depression. Individuellt anpassad behandling bör sättas in så snart som möjligt efter stroke. Specialister inom tal, språk, motorik, arbetsterapi, psykologi och smärtbehandling arbetar som ett team tillsammans med neurologer och läkare för att möta den stroke-drabbades individuella behov.
Rehabilitering syftar till att omorganisera den neurala kommunikationen och hjärnans organisation, förändra hjärnkemi och cellers effektivitet samt "omfördela" hjärnfunktioner. Den hjälper människor att återlära kognitiva färdigheter och kompensera för brister. Dessa insatser kan bidra till att återställa funktioner, stärka självförtroendet och lindra depressionen.
Rehabiliteringen kan pågå i månader eller till och med år. Terapi, läkemedel och andra behandlingar mot depression bör sättas in från början och fortsätta efter behov.
Den som överlevt en stroke kan ta mediciner som förbättrar funktionen i de hjärnområden som påverkats av stroke, exempelvis stimulerande läkemedel för att förbättra frontallobens funktion, men även antidepressiva läkemedel, såsom selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), som kan lindra depression. En stroke hindrar inte användning av antidepressiva mediciner. Som alltid vid användning av psykoaktiva läkemedel bör biverkningar följas noggrant och övervakas.
Anhöriga, tillsammans med professionella vårdgivare inom psykisk hälsa, bör ge den stroke-drabbade emotionellt och socialt stöd. Patienten kan behöva mer stöd och förståelse än före stroke. Hen kan bli krävande och benägen till känsloutbrott, eller mer tillbakadragen och mindre kommunikativ. I båda fallen är stöd från familj och vänner avgörande för rehabiliteringen. Anhöriga bör kommunicera ofta med patienten, hålla koll på hur hen mår och, om möjligt, utbyta observationer med andra vårdgivare om patientens status och välbefinnande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online