
Depression är ett förvirrande och skrämmande tillstånd, och det kan kännas ännu mer alarmerande när det drabbar barn. Föräldrar söker ofta desperat efter svar och behandlingsvägar hos läkare, kuratorer och andra kliniker. Den goda nyheten är att behandlingsmetoderna ofta fungerar väl – med rätt stöd kan barn lära sig hantera sitt tillstånd och leva ett normalt liv tillsammans med sina kamrater.
Experter inom psykisk hälsa beskriver depression som ett tillstånd där en person upplever ihållande känslor av sorg och nedstämdhet. American Academy of Pediatrics (den amerikanska barnläkarföreningen) konstaterade i sin publikation från 2004, "Feelings Need Check Ups Too", att: "Depression är en allvarlig psykisk störning som negativt påverkar den övergripande funktionen och i värsta fall kan leda till suicid". Enligt samma publikation lider uppskattningsvis 3 procent av alla barn och 8 procent av alla tonåringar i USA av depression.
Föräldrar och lärare är oftast de vuxna som först upptäcker att ett barn mår psykiskt dåligt. Vanliga varningstecken inkluderar:
Symtomen kan uppstå utan någon tydlig yttre orsak, men de kan också visa sig hos barn som nyligen har upplevt en tragedi eller ett trauma. När tecknen väl har uppmärksammats är det viktigt att ta kontakt med en professionell inom psykisk hälsa. En läkare kan bekräfta föräldrarnas misstankar, men det är psykologer och psykiatriker som är bäst kvalificerade att ställa en diagnos och därefter planera behandlingen.
När legitimerad vårdpersonal har genomfört en grundlig utredning kan en diagnos ställas. Ofta känner både föräldrar och barn stor lättnad över att äntligen få en förklaring till sina svårigheter. Vårdgivaren bör ge familjen så mycket information som behövs för att man ska kunna förstå diagnosen ordentligt. Därefter presenteras olika behandlingsalternativ, och tillsammans kan föräldrar och vårdpersonal avgöra vilket stöd som passar barnet bäst.
Behandlingen vid barndomsdepression anpassas alltid efter barnets ålder och hur allvarligt tillståndet är. Ett barn som mår dåligt på grund av en nyligen förlust, exempelvis av en närstående, kan ofta klara sig med samtalsterapi under en begränsad period. En tonåring som plågas av återkommande självmordstankar kan däremot behöva både medicinering och regelbundna terapisamtal för att lära sig leva med sitt tillstånd.
I boken "Hold on to Your Kids" skriver författarna Gordon Neufeld och Gabor Maté att "en aldrig tidigare skådad mängd barn och ungdomar ordineras numera läkemedel mot depression, ångest eller en rad andra diagnoser". Föräldrar behöver därför inte känna oro över att deras barn skulle vara ensamma om att behöva antidepressiv medicin – det är en etablerad och ofta mycket effektiv behandlingsform.
För svenska läsare är Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) den främsta instansen för utredning och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga upp till 18 år. Kontakten tar man enklast via sin vårdcentral, elevhälsan i skolan eller direkt till BUP-mottagningen i sin region. Vid akuta situationer gäller alltid telefonnummer 112.
När tecknen på depression har upptäckts hos ett barn kan kvalificerad vårdpersonal genomföra en utredning och ställa en diagnos. Föräldrar och vården kan sedan arbeta tillsammans för att hitta den bästa vägen framåt för just deras barn. Med de behandlingsalternativ som finns tillgängliga idag finns det verkligt hopp för barn som lider av detta försvagande men behandlingsbara tillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online