Depression är en allvarlig psykisk sjukdom som kännetecknas av ihållande känslor av sorg, hopplöshet eller värdelöshet – känslor som är så starka att de stör välbefinnandet och förmågan att fungera i vardagen. Det är en vanlig åkomma som oftast kräver medicinsk behandling för att förbättras. Som tur är finns väl etablerade kliniska riktlinjer för behandling av depression.
Enligt National Institute of Mental Health är de vanligaste formerna av depression svår depressiv störning (egentlig depression) och dystymi. Vid en svår depression är symtomen typiskt så kraftfulla att de allvarligt stör dina dagliga rutiner och försämrar din normala funktionsförmåga. Även om du bara kan drabbas av en enda svår depressionsperiod under livstiden är det troligt att symtomen återkommer vid olika tidpunkter. Har du dystymi är symtomen generellt mindre svåra, men kan ändå störa ditt välbefinnande eller din funktionsförmåga. Du kan också drabbas av tillfälliga perioder av svår depression.
Andra former av depression inkluderar förlossningsdepression, det vill säga svår depression efter en förlossning; årstidsbunden affektiv störning, en depression kopplad till långvarig brist på dagsljus; samt psykotisk depression, där depressionen kombineras med hallucinationer eller andra former av psykos. Depression kan även förekomma tillsammans med andra störningar eller sjukdomar, exempelvis ångestsyndrom och alkohol- eller drogmissbruk, liksom diabetes, stroke, cancer och flera andra vanliga tillstånd.
Även om dina depressionssymtom är mycket besvärande finns det goda chanser att läkemedel förbättrar ditt tillstånd. Behandlingen inleds ofta med en grupp antidepressiva läkemedel som kallas selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI). Exempel är sertralin (Zoloft), fluoxetin (Prozac) och citalopram (Celexa). Ett annat behandlingsalternativ är en grupp läkemedel som kallas selektiva noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI), exempelvis duloxetin (Cymbalta) och venlafaxin (Effexor). Ytterligare alternativ är monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare) och tricykliska antidepressiva. Dessa preparat ger typiskt sett fler biverkningar än SSRI eller SNRI, men det behöver inte gälla just dig. Samarbeta med din läkare för att hitta den medicin som passar dig bäst, och var medveten om att det kan ta tid innan rätt alternativ hittas.
Tänk på att antidepressiva läkemedel faktiskt kan förvärra dina depressionssymtom och utlösa självmordstankar eller självskadebeteende. Det gäller särskilt ungdomar och barn, men kan även drabba vuxna. För att undvika denna risk ska du observera ditt beteende och rapportera eventuella förändringar till din läkare så snart de uppstår. Gör samma sak om du uppmärksammar sådana förändringar hos ditt barn.
Psykoterapi är också en viktig del av behandlingen av depression, och vid lindriga eller måttliga symtom kan den vara att föredra framför läkemedel. Beroende på dina behov kan din läkare rekommendera kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell terapi. I den kognitiva terapin lär du dig nya sätt att tänka och agera för att undvika att dina depressionssymtom förvärras. I den interpersonella terapin lär du dig att hantera stress i relationer som orsakar eller förvärrar dina symtom.
Kontakta din psykiater eller psykoterapeut för att få mer information om depression och dess aktuella behandlingsriktlinjer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online