Egentlig depression, en så kallad Axis I-diagnos som också kallas svår depressiv störning eller klinisk depression, kan vara ett livshotande tillstånd. Vissa personer med klinisk depression drabbas bara av ett enda sjukdomsepisod under sin livstid, men de flesta får flera episoder över tid.
Förlust av intresse för aktiviteter som normalt brukar ge glädje, självmordstankar eller suicidförsök, problem med sömn och mat samt en genomgripande känsla av sorg och hopplöshet är typiska symtom på egentlig depression. Många upplever också koncentrationssvårigheter, energilöshet och skuldkänslor.
Egentlig depression ställs som diagnos av en läkare eller psykolog när symtomen i betydande grad påverkar personens förmåga att fungera i vardagen – till exempel på arbetet, i skolan eller hemma. För att diagnosen ska kunna ställas krävs att symtomen funnits under en sammanhängande period om minst två veckor.
All depression är en allvarlig medicinsk sjukdom – inte något inbillat eller något som bara går över av sig självt, vilket vissa människor felaktigt tror. Det framhäver den amerikanska forskningsorganisationen National Institute of Mental Health (NIMH). Att minska stigma kring psykisk ohälsa är viktigt för att fler ska våta söka hjälp.
Behandlingen av egentlig depression kan omfatta psykoterapi, stödgrupper och/eller antidepressiva läkemedel. Ofta kombineras flera behandlingsformer för bästa resultat. Vid akut självmordsrisk kan kortvarig vård på sjukhus behövas för att säkerställa patientens trygghet.
Ingen enskild orsak till egentlig depression har fastställts. Enligt NIMH kan biologiska, genetiska, miljömässiga och psykologiska faktorer alla bidra till utvecklandet av en depressiv störning. Stressiga livshändelser, hormonella förändringar och ärftlighet är exempel på faktorer som kan öka risken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online