En depression som varar längre än två veckor klassificeras som en stämningsstörning, och ett långvarigt depressivt tillstånd kan påverka hela din tillvaro. Varje år drabbas fler än 18 miljoner amerikaner av depression, i allt från lindriga till svåra episoder och med varierande frekvens. Symtomen yttrar sig dessutom olika från person till person. Tyvärr kan vanliga missuppfattningar om depression hindra många från att söka den hjälp de behöver. Här tar vi oss an fyra av de mest utbredda myterna.
Många tror att depression är ett tecken på psykisk svaghet och att depressiva perioder till slut lägger sig av egen kraft om man bara väntar ut dem. Visserligen känner alla sig nere då och då, men långvariga depressiva episoder kräver behandling och går inte över på egen hand. En egentlig depression (major depression) innebär episoder som varar i två veckor eller längre.
Dessa episoder betyder inte att du är svag eller att du inte klarar av vardagens påfrestningar. De är snarare ett tecken på ett kroniskt psykiskt tillstånd som ofta kräver terapi, läkemedel och livsstilsförändringar för att du ska bli frisk. Vissa personer behöver till och med livslång behandling för att förhindra återfall.
Svår depression påverkar visserligen sinnet, men den ger också fysiska symtom. Psykiskt kan en person med kronisk depression tappa intresset för vardagliga aktiviteter och känna sig ovanligt ledsen, hopplös, irriterad, rastlös eller upprörd – med eller utan någon tydlig utlösande faktor.
Kronisk depression kan också ge kroppsliga besvär som sömnproblem, viktnedgång eller viktuppgång, känsla av fysisk svaghet, utmattning och trötthet samt kroniska, oförklarliga huvudvärkar eller ryggsmärtor. Att depression har verkliga fysiska symtom visar tydligt att det handlar om en medicinsk diagnos – inte något man kan "tänka bort".
Många tror att de kan besegra depression utan medicinering eller antidepressiva läkemedel, så länge de har någon att luta sig mot i tunga stunder. I verkligheten kan detta leda till fler och längre depressionsperioder. Det stämmer att familj och vänner är ovärderliga under depressiva episoder och spelar en viktig roll i återhämtningen – men för många krävs även antidepressiva läkemedel för att bli helt frisk.
Dr. Vivian Burt vid UCLA:s David Geffen School of Medicine menar att personer med egentlig depression återhämtar sig bättre när antidepressiva läkemedel kombineras med samtalsterapi.
Vissa kvinnor tror att depressiva episoder under klimakteriet inte är något annat än de humörsvängningar som ofta följer med övergångsåldern. Humörsvängningar är visserligen ett vanligt symtom i början av klimakteriet, men om dina depressiva perioder är långvariga bör du överväga att söka behandling.
Dr. Burt understryker att orsaken till din depression inte ska avgöra om du får behandling eller inte. Vid långvariga depressiva episoder bör du söka hjälp för att åtgärda tillståndet innan långsiktiga konsekvenser uppstår. Depressiva episoder brukar oftast upphöra efter klimakteriet, men så länge du upplever intensiva och frekenta perioder kräver de fortfarande behandling.
Känner du igen dig i symtomen ovan och har mått dåligt i mer än två veckor? Kontakta då din vårdcentral eller en läkare. Depression är ett välbehandlat tillstånd, och med rätt kombination av terapi, eventuellt läkemedel och stöd från din omgivning finns goda chanser att återfå en bra livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online