Så kan du hjälpa ditt vuxna barn med depression

Att hantera depression är svårt för alla inblandade. Det är lika tungt för de närstående till någon som lider av svår depression – personens beteende påverkar dem, samtidigt som de ofta känner sig maktlösa och inte vet vad de ska göra för att förbättra situationen. Svår depression är inte ovanligt i tidig vuxenålder. Även om det kan kännas svårt att veta var man ska börja, finns det flera konkreta steg du kan ta för att hjälpa.

Vad orsakar depression hos unga vuxna?

I tidig vuxenålder bidrar många olika faktorer till depression. Livet innehåller fler stressfaktorer, och det är inte alltid möjligt att hitta någon att prata med om sina känslor. Orsakerna kan variera från övergrepp och trauma till andra svåra livserfarenheter. Depression kan också ha biologiska orsaker. Om du märker att ditt vuxna barn har problem med sömnen, är humörsvängande, ihållande ledsen eller har tappat intresset för saker hen en gång tyckte om, kan det vara tecken på depression.

Så kan du hjälpa

Det händer att en person med depression initialt avvisar hjälp från sin omgivning. Då är det viktigt att inte bli frustrerad eller skapa ytterligare stress. Visa att du finns tillgänglig för samtal. Om ditt barn har svårt att öppna sig för dig – vilket inte är ovanligt – kan det vara klokt att involvera en psykiater. Det är ofta lättare att prata med någon som inte står lika nära. Boka en tid hos en läkare och följ gärna med ditt vuxna barn på besöket. Var stöttande men inte påträngande, eftersom svår depression ofta medför känslor av värdelöshet, tomhet och skuld.

Om läkaren ordinerar samtalsbehandling eller medicinering kan du hjälpa till med att boka tider, se till att besöken genomförs och att medicinerna tas regelbundet. Uppmuntra ditt barn att komma ut och göra saker hen tycker om, stötta intressena och försök väcka gamla passioner till liv igen. Om ditt barn någonsin pratar om självmord eller uttrycker att hen vill skada sig själv, stanna kvar hos hen och prata igenom situationen. Låt hen få uttrycka sina känslor och var inte rädd för att ställa direkta frågor. Se dessutom till att ha telefonnumret till en hjälplinje till hands vid akuta situationer.