Det finns perioder i alla människors liv när händelser kan bli övermäktiga och få en att känna sig ledsen eller nedstämd. Det finns dock en stor skillnad mellan en normal, situationsbetingad sorg och det som psykiatrisk vårdpersonal klassificerar som allvarlig depression.
En normal eller situationsbetingad nedstämdhet är vanligtvis kortvarig (mindre än två veckor) och påverkar inte din förmåga att leva ett normalt liv på lång sikt. Den allvarliga depressionen – även kallad klinisk depression eller svår depressiv episod – varar betydligt längre och blir om den inte behandlas bara värre. Den kan till slut påverka alla områden i ditt liv, från arbete och ekonomi till relationer och fysisk hälsa.
Att skilja mellan en tillfällig nedperiod och en verklig depression kan vara svårt, eftersom gränsen ofta är flytande. Här är tre konkreta steg som hjälper dig att bedöma din situation.
Lägg märke till hur du fungerar i vardagen. Har du fortfarande glädje av sådant som normalt gör dig lycklig, som hobbyer, intressen och underhållning? Undviker du sociala kontakter med personer du normalt vill umgås med, exempelvis din partner, dina barn, föräldrar eller vänner? Om dina rutiner och relationer har förändrats märkbart kan det vara ett tidigt tecken på att en allvarlig depression håller på att utvecklas.
Läs igenom listan över depressionssymtom som publicerats av National Institute of Mental Health (NIMH), USA:s nationella institut för psykisk hälsa. Lider du av fler än ett av de identifierade symtomen – exempelvis känslor av skuld eller inre tomhet, överätning eller aptitlöshet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter eller beslutsförlamning – är det mycket möjligt att du lider av en allvarlig depression. Ju fler symtom du känner igen, och ju länge de varar, desto viktigare är det att agera.
Kontakta din vårdcentral eller husläkare. Under vissa omständigheter kan kroppsliga sjukdomar, hormonella obalanser eller biverkningar av mediciner du tar utlösa eller förvärra depressiva symtom. Din läkare kan avgöra om det finns en fysisk orsak bakom ditt mående.
Om ingen kroppslig orsak kan hittas kommer läkaren att ställa frågor om dina symtom och om det förekommer depression i din familj, eftersom ärftlighet kan spela roll. Efter undersökningen remitteras du vidare till en specialist inom psykiatrin eller psykologisk vården, som kan ge dig rätt behandling – exempelvis samtalsterapi, KBT eller medicinering.
Kom ihåg att depression är en sjukdom, inte ett personligt misslyckande, och att den går att behandla. I Sverige kan du vända dig till din vårdcentral, ringa 1177 för rådgivning eller vid akuta situationer kontakta psykiatrisk akutmottagning. Att ta det första steget och prata med någon om hur du mår är ofta början på vägen mot att må bättre.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online