Parkinsons sjukdom är en rörelsestörning med ursprung i hjärnan. Personer med sjukdomen drabbas oftast i 40- eller 50-årsåldern, även om diagnosen ibland ställs redan vid 30 års ålder. Parkinson påverkar inte bara kroppen – många drabbade lider också av svår depression och svårigheter att reglera sitt humör. En av de nyare behandlingsmetoderna är djup hjärnstimulering, DBS, som visat lovande resultat för att lindra både rörelsesymtom och depression.
Enligt Brown University angriper Parkinsons sjukdom hjärnans dopaminproducerande celler. När dessa celler bryts ned och slutar fungera börjar kroppen röra sig okontrollerat. Rörelserna tar ofta formen av darrningar, skakningar eller gungande rörelser fram och tillbaka. Idag lever cirka 1,5 miljoner människor med Parkinson i USA, och varje år diagnostiseras omkring 60 000 nya fall.
Användningen av en DBS-enhet vid behandling av Parkinson godkändes av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA år 2002. Enheten fungerar genom att styra hjärnans rörelsecentra. Implantationen sker i två steg, enligt Winthrop University Hospital. I det första steget kartläggs de drabbade områdena med hjälp av datortomografi (CAT) eller magnetkameraundersökning (MRI) – detta kräver ingen narkos. Det andra steget utförs i full narkos, då enheten placeras in i hjärnan med elektroder kopplade till de tidigare kartlagda centra.
Enligt Winthrop University Hospital är impulsgeneratorn en pacemakerliknande apparat som kopplas till elektroderna i DBS-systemet och implanteras under huden i bröstet. Med hjälp av generatorn kan läkaren justera den elektriska strömmen till DBS-enheten, ungefär som en pacemaker reglerar hjärtats rytm. Inställningarna kan anpassas allteftersom sjukdomen fortskrider. När rörelserna börjar gå utom kontroll aktiveras impulsgeneratorn och elektriska impulser skickas till DBS-enheten.
DBS-stimulering och impulsgeneratorer har även använts för att hjälpa personer med svår och invalidiserande depression, enligt Brown University. Historiskt har elektrisk intervention setts som en sista utväg vid behandling av depression. DBS har dock visat sig vara en effektiv långsiktig lösning för personer som lider av både Parkinson och svåra depressionssymtom. För dessa patienter betraktas DBS-enheten ofta som livräddande.
Det finns många farmakologiska behandlingar mot Parkinson, men ett återkommande problem är att patienterna med tiden utvecklar tolerans mot läkemedlen, som därmed förlorar sin effekt. Så småningom finner många patienter att de medicinska alternativen tar slut, bortsett från kirurgi och DBS. Även om djup hjärnstimulering därför ofta används som en sista utväg, anses behandlingen vara mycket framgångsrik. Om du överväger DBS är det viktigt att diskutera lämplighet, risker och förväntad effekt med din neurolog.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online