Depression: orsaker, symtom, diagnos och behandling

Enligt det amerikanska National Institute of Mental Health drabbas över 18 miljoner vuxna amerikaner varje år av de två vanligaste formerna av depression: svår depressiv störning och dystymi. Trots detta är depression en sjukdom som ofta missförstås. Här går vi igenom de vanligaste typerna, symtomen, orsakerna samt hur diagnos och behandling går till.

Olika typer av depression

Depression är inte en enda enhetlig sjukdom utan förekommer i flera olika former:

• Svår depressiv störning – den mest utbredda formen, med kraftiga symtom som påverkar vardagen.
• Dystymi – en långvarig men ofta mildare form av depression som kan pågå i åratal.
• Säsongsbunden depression – uppträder vanligtvis under höst- och vintermånaderna då dagsljuset minskar.
• Postpartumdepression – kan drabba kvinnor efter förlossning.
• Psykotisk depression – en allvarlig form där depressionen åtföljs av psykotiska symtom som vrangföreställningar.

Vanliga symtom

Enligt Mayo Clinic finns flera typiska tecken på depression att hålla utkik efter:

• Återkommande känslor av ledsamhet och tomhet
• Känslor av hopplöshet och värdelöshet
• Svårigheter att sova, eller att sova för mycket
• Tankar på döden eller självmord

Har du eller någon i din närhet självmordstankar är det viktigt att omedelbart söka hjälp, exempelvis via akutsjukvården eller en jourlinje.

Vad orsakar depression?

Depression sällan beror på en enda faktoris. I stället är det oftast en kombination av flera omständigheter som ligger bakom, bland annat:

• Genetiska faktorer – ärftlighet kan öka risken att insjukna.
• Miljöfaktorer – exempelvis förlusten av en närstående, ekonomiska problem eller extrem stress.
• Psykologiska faktorer – personlighetsdrag och tidigare livserfarenheter.
• Biokemiska faktorer – obalanser i hjärnans signalsubstanser, såsom serotonin och dopamin.

Hur ställs diagnosen?

Om du misstänker att du lider av depression bör du kontakta din vårdcentral. Läkaren gör en bedömning av dina symtom utifrån riktlinjerna i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM), det internationellt vedertagna referensverket för psykiatriska diagnoser. Genom samtal och eventuella frågeformulär kan läkaren avgöra om du har en depression och i så fall vilken grad av svårighetsgrad.

Behandlingsalternativ

Depression går att behandla, och rätt behandling kan göra stor skillnad. Vanliga alternativ inkluderar:

• Antidepressiva läkemedel – kan hjälpa till att balansera hjärnans signalsubstanser.
• Samtalsbehandling – exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT), som visat god effekt vid depression.
• Elektrokonvulsiv behandling (ECT) – kan användas i svåra fall där andra behandlingar inte hjälpt.

Kombinationen av medicinering och samtalsterapi ger ofta bäst resultat. Tveka inte att söka hjälp – ju tidigare depression upptäcks, desto bättre blir prognosen.