Sambandet mellan rökning och depression – vad forskningen visar

Rökning har länge kopplats samman med depression, men det är fortfarande omtvistat huruvida cigarettrökning faktiskt orsakar depression, eller om det snarare är personer med redan befintlig depression som röker i högre grad.

Förekomst

Ungefär 50–70 procent av amerikaner som lider av svår depression är rökare – en andel som är två till tre gånger högre än i den allmänna befolkningen. Liknande mönster har observerats även i andra länder, vilket tyder på att sambandet inte enbart beror på kulturella faktorer.

Biologiska mekanismer

Direkt efter en cigarett ökar nivåerna av flera signalsubstanser som är kopplade till förhöjt humör, bland annat noradrenalin, dopamin och acetylkolin. Effekten är dock kortvarig. Med tiden sjunker nivåerna, ofta till lägre värden än före rökningen, vilket kan utlösa känslor av nedstämdhet och ett starkt begär efter mer nikotin. Denna cykel kan skapa ett beroende där hjärnan börjar associera rökning med lättnad, trots att den på lång sikt förvärrar obalansen.

Möjliga förklaringar

Rökning kan fungera som en form av självmedicinering för personer med depression, men paradoxalt nog kan den i själva verket förvärra symtomen – vilket i sin tur kan leda till ännu mer rökande. Forskning pekar också på att vissa gener kan spela en dubbel roll genom att både öka risken för nikotinberoende och för att utveckla depression.

Att tänka på

Även om ett samband mellan depression och rökning har identifierats betyder det inte nödvändigtvis att rökningen orsakar depressionen. En alternativ förklaring är att deprimerade personer oftare tar till cigaretter och ökar sin konsumtion under perioder när de mår sämst. För att fastställa orsakssamband krävs longitudinella studier som följer individer över tid.

Rökavvänjning

Att sluta röka leder ofta till tillfälliga depressionsliknande symtom, såsom nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, sömnproblem och ångest. Det är viktigt att komma ihåg att dessa besvär vanligtvis är övergående och lindras inom några veckor efter rökstopp. Stöd från vårdpersonal, nikotinersättning eller rökavvänjningsprogram kan göra processen betydligt lättare och öka chanserna att lyckas bli rökfri.