Forskning visar att depression orsakas av en kombination av faktorer – fysiska, psykologiska och sociala. De sociala faktorerna som påverkar depression ligger ofta helt utanför den drabbades kontroll. Att vara medveten om dessa faktorers inverkan kan dock hjälpa vårdpersonal inom psykiatrin att behandla depressionen mer effektivt.
Enligt National Institute of Mental Health rapporterar cirka 6 miljoner män symtom på depression varje år, jämfört med 12 miljoner kvinnor. Den stora skillnaden beror sannolikt mindre på verkliga skillnader mellan könen än på sociala faktorer som gör det mer accepterat för kvinnor att erkänna att de mår dåligt. Män tenderar istället att tillgripa ohälsosamma hanteringsstrategier, såsom överarbete, missbruk av alkohol eller andra droger, riskfyllda sexuella beteenden och andra former av självdestruktivt beteende.
Svarta kvinnor möter unika sociala påtryckningar på grund av både kön och etnicitet. Många lever dessutom under ekonomiskt utsatta förhållanden och bär ensamma ansvaret för barnuppfostran. Denna kombination av sociala faktorer gör dem särskilt sårbara för depression.
Enligt Annelle Primm, läkare och auktoritet inom området, drabbas svarta kvinnor även i högre grad av hälsoproblem som högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar, samt uppvisar en högre förekomst av fetma än vita kvinnor. Till detta kommer ett starkt kulturellt motstånd mot psykiatrisk vård inom delar av den afroamerikanska gemenskapen, vilket får många svarta kvinnor att tveka att söka hjälp för sin psykiska ohälsa.
En artikel publicerad i American Medical News år 2009 hänvisade till statistik från National Institutes of Health som visade att ungefär 2 miljoner av de 35 miljoner amerikaner som är 65 år eller äldre lider av uttalad depression, medan ytterligare 5 miljoner äldre brottas med lindrigare former av sjukdomen.
Åldern i sig är dock inte boven. Det är snarare ökad isolering, hälsoproblem samt förlusten av rörelsefrihet och oberoende som ligger bakom att många äldre blir deprimerade. Samtidigt finns det en nyligen erkänd form som kallas vaskulär depression, som ofta återspeglar tyst hjärt-kärlsjukdom och är vanligast bland personer över 60 års ålder.
Depression kan försämra den drabbades förmåga att hantera vardagens utmaningar, vilket leder till en nedgång i mellanmänskliga relationer. Detta kan i sin tur förstärka depressionen ytterligare och skapa en ond cirkel. Ökad stress har också en negativ effekt på individens hanteringsförmåga, vilket kan resultera i att den deprimerade personen drar sig undan från andra och blir fysiskt slö.
En annan viktig social faktor är den press som kvinnor ur lägre socioekonomiska grupper eller etniska minoriteter upplever. Personer i dessa grupper kan jämföra sin situation ofördelaktigt med medelklasskvinnors livssituation, vilket i förlängningen kan leda till depression.
Säsongsbunden depression, på engelska Seasonal Affective Disorder (SAD), är en speciell form av depression som utlöses av årstidernas växlingar. Den vanligaste varianten drabbar människor under vinterhalvåret, men det finns även ovanligare former där personen insjuknar under sommaren.
Ett besläktat tillstånd drabbar individer vars arbete hindrar dem från att komma ut i dagsljus eller som tvingas vistas inomhus under dagtid. Det gäller exempelvis skiftarbetare, personer som reser mycket samt de som arbetar långa timmar inomhus med liten exponering för naturligt ljus. I dessa fall rör det sig inte om SAD i egentlig mening, utan om en reaktion på yttre störningar av kroppens dygnsrytm.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online