Depression är, liksom många andra sjukdomar, ett tillstånd som består oberoende av yttre livshändelser – det är inte något man helt enkelt "kommer över". Vägen till hjälp går via professionell vård inom psykiatrin, och ju tidigare behandling påbörjas, desto bättre är prognosen. Tyvärr söker uppskattningsvis hälften av alla personer med depression aldrig vård. Att kunna känna igen symtomen och förstå vilka behandlingsmöjligheter som finns kan bidra till att öka dessa siffror.
Depression är smärtsamt, ökar risken för suicid och är en av de ledande orsakerna till funktionsnedsättning världen över, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Det handlar alltså inte om en tillfällig nedstämdhet, utan om ett allvarligt medicinskt tillstånd som förtjänar samma seriösitet som fysiska sjukdomar.
Idag finns ingen "bot" i bemärkelsen av ett fullständigt och permanent tillfrisknande vid depressiva sjukdomar. Den goda nyheten är dock att de flesta som får adekvat behandling mår bättre redan inom några veckor och så småningom kan uppleva att alla symtom går i remission. Med andra ord: får patienten fullgod behandling, särskilt om sjukdomen upptäcks tidigt, finns det mycket goda chanser att symtomen minskar till den grad att de försvinner helt. Eftersom de kan återkomma krävs dock fortsatt uppföljning över tid.
Det är svårt att fastställa exakt vad som orsakar depression, eftersom troligen en komplex kombination av genetiska, biokemiska och miljömässiga faktorer ligger bakom risken och debuten. På grund av denna komplexitet definieras depression utifrån sina symtom snarare än genom ett tydligt identifierbart fysiologiskt tillstånd. Trots effektiva behandlingsmetoder finns det därför inget entydigt fysiskt mått på när en person är "botad", eller ens en klar indikation på när behandlingen bör avslutas.
De två mest etablerade diagnoserna är svår depression (major depression) och dystymi.
Känslor av sorg, eller förlust av intresse för aktiviteter man tidigare tyckte om, som varar i mer än två veckor och åtföljs av minst tre av följande symtom tyder på svår depression: låg energi, svårigheter att koncentrera sig och fatta beslut, irritabilitet och/eller rastlöshet, störningar i aptit och ätande, sömnproblem samt tankar på suicid, hopplöshet, värdelöshet eller skuld.
Dystymi är en lindrigare men mer kronisk form av depression, där symtomen finns med större delen av dagen, fler dagar än inte, under en period av minst två år.
Nyare antidepressiva läkemedel, som är specifikt utvecklade för att behandla depression, är inte beroendeframkallande och har färre och mildare biverkningar än äldre preparat. Även om den exakta verkningsmekanismen inte är helt kartlagd, syftar dessa läkemedel till att återställa balansen i hjärnans signalsubstanser. SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) är den mest förskrivna gruppen och inkluderar bland annat fluoxetin (Prozac), paroxetin (Paxil), sertralin (Zoloft), citalopram (Celexa) och escitalopram (Lexapro). Andra läkemedel påverkar istället signalsubstanserna noradrenalin och dopamin eller blockerar vissa receptorer i hjärnan.
Äldre typer av antidepressiva, såsom tricykliska läkemedel (TCA) eller MAO-hämmare (monoaminoxidashämmare), kan förskrivas om de modernare alternativen inte ger tillräcklig effekt.
Psykoterapi – ofta kallad samtalsterapi eller kort och gott terapi – innebär strukturerade samtal med en kvalificerad psykiatrisk specialist eller psykolog.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är den vanligaste psykoterapeutiska behandlingsformen vid depression. Metoden hjälper patienten att identifiera de negativa tankemönster och beteenden som kännetecknar sjukdomen och att successivt ersätta dem med mer konstruktiva tankar och handlingar. Andra terapiformer fokuserar istället på att nå en djupare förståelse för rötterna till depressionen samt de underliggande negativa mönstren.
Den ordinarie behandlingen kan bli mer effektiv om den kompletteras med regelbunden motion, positiva sociala relationer och metoder för stressreduktion. Det är också klokt att undvika alkohol och andra droger under behandlingens gång – särskilt när man samtidigt tar antidepressiva läkemedel, eftersom detta kan försämra både effekten och säkerheten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online