Depression hos barn och ungdomar kan visa sig på många olika sätt – inte sällan genom ett beteende som framstår som argumenterande, trotsigt eller respektlöst. Det är lätt att avfärda detta som ”dåligt uppförande”, men när föräldrar och andra vuxna förstår hur olika depressionssymtom kan yttra sig blir det möjligt att bemöta beteendet på ett konstruktivt sätt. Dessutom hjälper det barnet eller tonåringen att utveckla bättre strategier för att hantera sin depression och må bättre.
Att lära sig känna igen hur depression kan se ut hos olika människor är avgörande, särskilt när ett barn framstår som ”svårt” eller motsträvigt gentemot vuxna med auktoritet. Mayo Clinic har sammanställt en omfattande lista över vanliga symtom:
1. Förlust av intresse för aktiviteter man tidigare tyckte om
2. Att känna sig ledsen eller nedstämd
3. Hopplöshet – känslan att inget någonsin kommer att bli bättre
4. Att sova för mycket eller för lite
5. Svårigheter att fokusera, koncentrera sig och fatta beslut
6. Betydande oavsiktlig viktuppgång eller viktminskning
7. Irritabilitet och att lätt bli irriterad
8. Rastlöshet och oförmåga att sitta stilla
9. Trötthet och brist på energi
10. Känsla av värdelöshet
11. Självskade tankar eller suicidtankar samt självskadebeteende
12. Oförklarliga kroppsliga smärtor, exempelvis kroniska ryggbesvär
Flera av dessa symtom kan allvarligt påverka en persons förmåga att umgås med andra, särskilt med auktoritetspersoner som lärare och föräldrar.
Innan vi tittar närmare på hur depression påverkar ett barns förmåga att samspela med andra är det viktigt att veta att utbredda problem med auktoriteter faktiskt har ett namn och tydliga kriterier. Diagnosen kallas trotssyndrom (Oppositional Defiant Disorder, ODD) och finns beskriven i DSM-IV-TR, den diagnostiska manualen för psykiska störningar. Den fokuserar specifikt på okooperativt eller fientligt beteende riktat mot auktoriteter. Enligt American Academy of Child and Adolescent Psychiatry innefattar symtomen bland annat:
1. Frekventa raseriutbrott (sparkar, skrik, gråt – men utan våld mot andra)
2. Överdrivet argumenterande med vuxna
3. Ifrågasättande av regler
4. Vägran att följa vuxnas önskemål eller krav
5. Medvetet försök att reta eller störa andra
6. Att skylla sitt eget dåliga beteende på andra
7. Att lätt bli irriterad av andra
8. Frekvent ilska och agg
9. Elakhet eller fientlighet i språket
10. Illvillighet och behov av hämnd
Observera att dessa symtom inte innefattar fysiskt våld mot andra personer eller skadegörelse. Sådana beteenden klassas i stället under en annan diagnos: uppförandestörning (Conduct Disorder, CD), som omfattar alla ODD-symtom plus fysisk aggression, egendomsskador och upprepade regelbrott.
Både ODD och CD delar dock symtom och beteendemönster med depression, vilket gör det extra viktigt att förstå varför problemen uppstår och hur de bäst bemöts.
När man söker sambandet mellan depression och auktoritetsproblem är begreppet komorbiditet användbart. Det beskriver att en person kan ha mer än en psykiatrisk diagnos samtidigt.
Flera studier under senare år har undersökt sambandet mellan depression och trotssyndrom respektive uppförandestörning. En studie publicerad 2007 i European Child and Adolescent Psychiatry visade att risken markant ökar för att ett barn med ODD också har eller utvecklar en så kallad internaliserande störning, som depression eller ångest.
En liknande studie från 2002, publicerad i The American Journal of Psychiatry, fann även den att komorbiditeten var betydligt högre vid ODD eller CD i kombination med störningar i sinnesstämningen.
Dessa studier har lagt grunden för insikten att ett barn med en diagnos oftare har ytterligare en – men de svarar inte alltid på varför. För det behöver vi titta på hur känslor tar sig uttryck i beteenden.
Barn och tonåringar med depression kämpar dagligen med att helt enkelt inte må bra. Föreställ dig själv att du är ledsen, hopplös och irriterad till den grad att du inte vill gå upp ur sängen – och att du ändå måste släpa dig till jobbet. Chansen är stor att du inte är på ditt bästa humör när du väl kommer dit.
Precis samma sak händer en tonåring som inte vill gå till skolan. Som förälder går du kanske in på rummet och ber hen att stiga upp och göra sig redo. Svaret blir sällan ”jag är för ledsen för att gå upp”. Troligare är att barnet antingen protesterar genom att säga något olämpligt (skrika, svära) eller helt enkelt inte reser sig.
Dessa beteenden – att säga emot, argumentera med vuxna och inte lyda uppmaningar – är klassiska symtom på ODD. Men kopplas de till känslorna bakom depressionen får de plötsligt en förklaring. Ett tonårsflicka som inte orkar gå upp ur sängen trotsar kanske inte sin mamma – hon mår bara fruktansvärt dåligt.
Detta sätt att tänka kan tillämpas på nästan varje situation. Nyckeln är att lära sig bemöta beteendet man vill förändra, samtidigt som man stärker barnet så att det börjar må bättre inombords.
Webbplatsen EmpoweringParents.com har publicerat artikeln ”A Day in the Mind of Your Defiant Child”, som guidar föräldrar genom vad ett barn kan känna och tänka när det uppvisar trotsigt beteende. Artikeln ger konkreta tips på hur man kan se bortom beteendet och istället ta itu med det som driver det.
Genom att utforska vanliga ”tankemisstag” som barn och tonåringar använder för att rättfärdiga sitt beteende får föräldrar och andra vuxna en bättre förståelse för varför barnet agerar som det gör.
När det gäller depression motsätter sig barnet ofta auktoriteter helt enkelt för att det inte känner sig bra nog med sig självt. Genom att ta reda på varför ett barn känner sig ledsent eller hopplöst kommer du mycket längre i arbetet med att förbättra barnets humör och få slut på det oönskade beteendet, jämfört med att enbart fokusera på beteendet i sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online