Cymbalta är ett receptbelagt läkemedel som innehåller den verksamma substansen duloxetinhydroklorid, en så kallad serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI). Läkemedlet verkar genom att hindra kroppen från att bryta ner signalsubstanserna serotonin och noradrenalin i hjärnan, vilket leder till högre koncentrationer av dessa ämnen i kroppen.
Läkare förskriver ofta Cymbalta vid behandling av depression, generaliserat ångestsyndrom, diabetisk neuropati och fibromyalgi. Trots sin effektivitet vid behandling av dessa tillstånd medför läkemedlet en risk för biverkningar – allt från lindriga magbesvär till allvarliga, livshotande tillstånd.
Mag- och tarmbesvär hör till de vanligaste biverkningarna av Cymbalta. Upp till 25 procent av patienterna drabbas av matsmältningsrelaterade besvär, bland annat illamående, muntorrhet, förstoppning, diarré, aptitlöshet, buksmärtor, kräkningar, halsbränna och lösa avföringar.
Neurologiska biverkningar förekommer också ofta, exempelvis huvudvärk, trötthet, sömnlöshet, yrsel och dåsighet, vilka enligt U.S. National Library of Medicine påverkar 11 till 16 procent av användarna. Mindre vanliga neurologiska biverkningar inkluderar darrningar, svaghetskänsla, stickningar i extremiteterna, koncentrationssvårigheter och tandgnissling.
Både män och kvinnor kan utveckla sexuell dysfunktion i samband med Cymbalta, såsom minskad libido, svårigheter att bli sexuellt upphetsad, problem att nå orgasm och minskad tillfredsställelse efter orgasm, enligt U.S. National Library of Medicine. Män kan även uppleva svårigheter att få eller behålla en erektion, medan kvinnor rapporterar vaginal torrhet och klimakterieliknande symtom som värmevallningar. Dessa besvär drabbar upp till 4 procent av användarna.
Cymbalta innebär en risk för självmordstankar eller självskadebeteende hos patienter, särskilt de som är yngre än 18 år. Cirka 0,14 procent av patienterna i denna åldersgrupp som tar Cymbalta begår självmord under pågående behandling. Varningstecken som kan följa med denna farliga biverkan inkluderar ångest, oro, panikattacker, irritabilitet, fientlighet, aggression, impulsivitet, rastlöshet och kraftiga humörsvängningar. Anhöriga och vårdpersonal bör vara uppmärksamma på dessa symtom, särskilt i början av behandlingen eller vid dosändringar.
Ungefär 1 procent av patienterna som tar Cymbalta får förändrade leverenzymvärden, enligt U.S. National Library of Medicine. I vissa fall leder detta till leverdysfunktion, vilket kan ge symtom som gulfärgning av hud eller ögonvitor samt lerfärgade avföringar. I sällsynta fall blir leverdysfunktionen dödlig. Personer med befintlig leversjukdom, skrumplever, hepatit eller historik av alkoholmissbruk löper störst risk att utveckla leversvikt av läkemedlet.
I ovanliga fall utvecklar patienter som tar Cymbalta kraftiga blodtrycksfall, så kallad ortostatisk hypotension, vilket kan orsaka svimning, medvetslöshet och i värsta fall dödsfall. Lågt blodtryck är vanligast hos patienter som samtidigt använder blodtryckssänkande läkemedel eller de som tar mer än 60 mg duloxetin per dag.
Serotoninsyndrom är ett sällsynt men livshotande tillstånd som uppstår när nivåerna av serotonin i hjärnan når farligt höga värden, och det kan utvecklas vid användning av Cymbalta, varnar U.S. National Library of Medicine. Typiska symtom inkluderar agitation, hallucinationer, snabba blodtrycksförändringar, kraftig feber, förlorad koordination, svåra kräkningar och muskelstelhet. Tillståndet kräver omedelbar akut vård.
Kontakta din läkare om du upplever besvärande biverkningar under behandling med Cymbalta. Sök akut vård omedelbart vid tecken på serotoninsyndrom, allvarlig leverpåverkan, svimningsanfall eller om du får självmordstankar. Din läkare kan hjälpa dig att väga nytta mot risk och eventuellt justera din behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online